Varför är Danmarks krisbroschyr helt annorlunda än den svenska?
I Sverige delar MSB ut broschyren ”Om kriget eller krisen kommer” ut i dagarna, både digitalt och fysiskt. I Danmark har i år en motsvarande typ av beredskapsbroschyr lanserats digitalt av Beredskapsstyrelsen.
Danmark och Sverige är numera båda Natoländer. Hotet mot Natoländernas säkerhet kommer från samma väderstreck. Den danska har dock den korta titeln ”Forberedt på kriser”.
Den danska broschyren är mera saklig och jordnära
Varför är det då så stora skillnader mellan broschyrerna?
En förklaring är att den svenska ägnar väldigt mycket text åt att vi nu är med i Nato och därför måste vara bättre rustade. Omslaget föreställer en stridsberedd kvinnlig soldat. ”För att stå emot hoten behöver vi hålla ihop och ta ansvar för vårt land. Blir vi angripna måste alla hjälpa till att försvara Sveriges självständighet och vår demokrati”, lyder en högstämd introduktion. Sa gott som hälften handlar bara om scenariot att vi kan dras in i ett krig.
Den danska broschyren är mera saklig och jordnära och svävar inte ut i militära resonemang eller patriotiska appeller. Omslaget består av en bild av elektriska kraftledningar, inte en soldat. I stort sett ges bara praktiska anvisningar hur man ska förhålla sig i ett vilket som helst krisläge, vare sig det gäller strömavbrott, epidemier eller brist på mat. Faran för krig framhävs inte särskilt. Därför nöjer man sig med ordet kris.
Varför är det så här? Skulle Danmark vara mindre krigshotat än Sverige? Det finns det kanske argument för: en stor del av vår kust vetter mot den lede Fi i öst. Stockholms skärgård är nog mera i riskzonen än Köge bukt.
Historiskt är bilden inte så annorlunda. Sverige invaderades av tsarryska soldater 1808, däribland (i tre veckor) Gotland. Men danskt territorium har både bombats och ett helt år ockuperats av Sovjetunionen 1945–1946. Jag tänker på Bornholm som ligger en bra bit österut, sydost om Skåne. Det är Danmarks Gotland.
Den dansk som vill gå en överkurs i beredskapsfrågor kan komplettera med boken ”Kriseklar?” Där uttalar sig 14 experter i krishantering. Här fäster jag mig vid meningen: ”Målet är att medborgaren ska ge sitt bidrag till samhällets generella motståndsförmåga och göra några saker som har effekt mot både aktördrivna och icke-aktördrivna hot. Alltså ska medborgaren – låt oss kalla henne Jytte – inte ta ställning till om det är IS eller Putin eller klimatet som vill göra henne illa. Hon ska bara göra sitt för att på bästa möjliga sätt vara förberedd på lite av varje.” Vilket låter pragmatiskt, to the point, ja typiskt danskt.
Den svenska uppgraderingen av krigsberedskapen kommenteras däremot syrligt i boken: ”I Sverige kom ministern for civilt beredskap Carl-Oskar Bohlin rentav med en mycket direkt – i någras öron kanske faktiskt extrem – uppmaning till svenskarna, då han i början av 2024 uttalade, att den svenska befolkningen ska förbereda sig för krig.”
Till slut, är kanske den danska myndigheten också mera praktisk än vår? Den svenska broschyren har 32 sidor, den danska bara 12. Vilken av broschyrerna blir mest läst av den berörda allmänheten tro?
Jag hade fördragit en broschyr enligt dansk modell. Poesin kan man vara utan.
Folke Schimanski
Författare till boken ”Mat- en krigisk historia”. Leopard förlag 2019.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
