Fiske Inför jul larmas det om ansjovisbrist. Samtidigt ser experter en risk för allt glesare fiskpopulationer världen över. Dagens Arena har pratat med Emelie Lundkvist, havssakkunning på Naturskyddsföreningen, om en kris i haven.
Det kan bli tommare på julborden i år, varnar Ica. Till Aftonbladet uppger Edvin Nestor, kategorichef på Ica Sverige, att utbudet av ansjovis är begränsat i år. Bristen beror på att det inte finns tillräckligt med skarpsill stor nog att användas i ansjovisinläggningar.
Sedan länge har skarpsillen i Östersjön främst används som foder för andra arter, eftersom fiskarna inte växer sig stora nog. Den skarpsill som äts i Sverige idag kommer främst ifrån Nordsjön, och är ofta importerad från Norge eller England.
– Det tas upp väldigt mycket fisk ute till havs av de svenska trålarna. Men av de kustnära fiskarna finns det inte lika mycket kvar. De kan inte fiska upp sina kvoter för det finns inte tillräckligt mycket fisk för dem att göra det, och fisken de får är väldigt ung och liten, säger Emelie Lundkvist, havssakkunning på Naturskyddsföreningen.
Ont om flera fiskarter
Nu verkar även den importerade skarpsillen ha svårt att nå vuxen ålder. Och skarpsillen är långt ifrån den enda fisken vars totala biomassa har minskat i de europeiska haven. Även mängden torsk, strömming, ål och lax har krympt. Emelie Lundkvist menar att människan till stor del ligger bakom förändringarna i haven.
– Överfiske kan ha gjort att vi har plockat ur så mycket fisk att de har svårt att återhämta sig. Och klimatförändringar, övergödning och syrefria havsbottnar är alla saker som försvårar den återhämtningen, säger hon.
Naturskyddsföreningen fokuserar just nu mycket av sitt arbete på strömmingen, som även den ofta återfinns på svenskarnas julbord. I framtiden väntas det bli betydligt svårare att få tag på fisken. För att ge strömmingen rum att återhämta sig menar Emelie Lundkvist att kvoterna för fiske hade behövt minskas. Någonting som Naturskyddsföreningen försöker att åstadkomma genom opinionsbildning.
– Kvoterna för fiske bestäms utifrån fångstdata och forskningsdata som Havsforskningsrådet samlat in. De gör modeller som säger vad som är en säker mängd fisk att ta ut. Men de här modellerna, även om de är det bästa vi har, tar inte hänsyn till många faktorer. Ministerrådet som till slut sätter kvoterna gör det dessutom utifrån många andra intressen, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.