Kanada Go West, hette det på nybyggartiden. Go North? frågar sig nu en del amerikanska liberaler och vänsterväljare, som fruktar vad Trump kan göra med USA. Men det mesta tyder på att även Kanada snart kommer att gå högerut.
Inför presidentvalet i USA gjorde den kanadensiska migrationsmyndigheten sig redo för frågor om ”Go North” genom att lägga upp en video som berättar om villkoren för amerikaner som kan tänka sig att bosätta sig i Kanada. Men Kanada fruktar även en ny flyktingvåg till landet om Donald Trump gör allvar av att utvisa de runt tio miljoner illegala invandrarna i USA.
Utgången av presidentvalet i USA har betydelse för hela världen, men förmodligen främst för de två länder som gränsar till USA: Mexiko och Kanada.
Fokus under presidentvalet har framförallt funnits på den södra gränsen, där flyktingar från främst Latinamerika tar sig över för att söka en ny framtid i USA. Men även i Kanada finns en oro för vad som kommer att hända.
Många fler kontakter
De rent ”politiska flyktingarna”, de som vill bort från ett land som kommer att styras av Trump, lär knappast skaka om Kanada, till antal eller betydelse.
Men migrationsmyndighetens video “How to move to Canada from the USA” har tills nu setts av 89 000 besökare och det första Ryan Rosenberg, advokat som jobbar med migrationsfrågor i Vancouver, gjorde på morgonen den 6 november var att inregistrera domänen Trumpugees.ca för rådgivning till ”Trumpflyktingar”.
Han och advokatbyrån Larlee Rosenberg hade dessutom fått många frågor om möjligheterna att bosätta sig i Kanada redan när Trump tillträdde 2017. Inte minst efter att en av presidentens första åtgärder var ett inreseförbud för medborgare från Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen.
Nu har de många fler kontakter än då.
– Trump har rört sig mycket längre åt höger på det politiska spektret sedan 2016. Det har ökat antalet som funderar på hur de kan undvika en andra presidentperiod med honom. Det är folk som står till vänster, men även republikaner som inte delar hans uppfattningar, säger han till tidningen Macleans.
Utmaning för flyktingar
Men liberala eller vänstersympatiserande amerikaner som tänkt sig korsa den norra gränsen är en sak. Myndigheterna och gränspolisen fruktar ett hårt tryck på gränspasseringar om och när Trump sätter igång att jaga de illegala invandrarna ut ur landet.
– Valet av Trump kommer att påverka Kanada. Vi kommer att se fler människor korsa gränsen, dyka upp i städer och söka stöd, säger Loly Rico, grundare av det kristna FCJ Refugee Centre i Toronto, till Reuters.
Hon oroar sig för vad som ska hända till vintern. 2022 frös en familj på fyra ihjäl när de försökte ta sig över gränsen nära Emerson, Manitoba.
– Det kommer att bli en utmaning för alla flyktingar i USA och de kommer att börja leta andra länder som kan ge dem skydd.
Kanada har en lång tradition som migrationsland och invandringen har varit en nyckelfaktor för att komma till rätta med de demografiska utmaningarna med en åldrande befolkning.
”Till dem som flyr från förföljelse, terror och krig: kanadensarna kommer att välkomna er”, skrev premiärminister Justin Trudeau i samband med att Trump stoppade inresor för människor från starkt muslimska länder 2017.
De kommande tre åren räknar man med en invandring på mellan 365 000 och 395 000 personer per år till Kanada. Tidigare sattes siffran ännu högre, till runt 500 000 personer.
Runt 80 procent av invandringen är ekonomisk, med människor som har utbildning och yrkeserfarenheter som kan komma till nytta i landet liksom anhöriga till tidigare invandrare. Flyktingar utgör runt 60 000 per år.
Konservativa framgångar
Länge var också det folkliga stödet för invandringen stabilt. Men det har svängt de senaste åren. Environics Institute som mätt kanadensarnas attityder till invandring sedan 1977, visade nyligen att 58 procent i dag anser att invandringen är för hög. Det var första gången en majoritet var negativ.
Dessutom ser den liberala eran i Kanada ut att snart vara över. Liberala partiets Justin Trudeau har varit landets premiärminister sedan 2015 och vunnit tre val men har det tufft i opinionsmätningarna. Nästa val hålls senast nästa höst, men kan utlysas dessförinnan.
Enligt mätningarna skulle det konservativa partiets ledare Pierre Poilievre ta över som premiärminister om valet hölls i dag. Den senaste ger 43 procent till de konservativa, 22 procent till liberalerna, 18 procent till socialdemokratiska NDP, 8 procent till separatistiska Bloc Québécois och 4 procent till gröna partiet.
Kritiken internt i liberalerna växer mot Trudeau, inte minst efter att han i veckan gav sin finansminister och vice premiärminister Chrystia Freeland, tidigare journalist och författare, sparken.
En pressad Justin Trudeau har redan besökt Donald Trump på hans Mar-a-Lago i Florida och försökt motverka Trumps hot om 25 procentiga tullar på utländska varor. Något som skulle drabba Kanada, liksom Mexiko, hårt.
Trumps svar? Ja, enligt några av de närvarande ungefär det här: ”Om inte Kanadas ekonomi klarar att fungera med tanke på höjda tullar kan ni ju bli den 51 delstaten”.
Gerald Butts, ungdomskamrat med Trudeau och tidigare hans viktigaste rådgivare, påminde om att Trump körde med samma 51-statsskämt under sin tidigare presidentperiod och konstaterade:
”When someone is trying to get you to freak out – don’t”.
Janne Sundling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
