De sociala medieplattformarnas makt och baksidor måste regleras.
Reglering av sociala medieplattformar är en svår balansgång. Genom plattformar som exempelvis X, Facebook, Tiktok, Twitch och Youtube ges möjligheten för vem som helst att när som helst nå ut till en närmast obegränsad publik, vilket måste ses som ett fantastiskt steg för demokratin. Å andra sidan riskerar demokratin att inskränkas och försvagas av anonyma konton, falsk information, hat och inte minst plattformarnas styrning av vilka inlägg som får spridning.
När Instagram, Facebook och Twitter grundades var användandet mycket enkelt. De konton du följer som publicerat nya inlägg visades upp i publiceringsordning och du scrollade igenom flödet. Sedan många år ser användandet annorlunda ut och nu är allt fler av de inlägg vi möts av ”rekommenderade för dig”. Inläggen som visas baseras på vad du tittat på och gillat tidigare, och drivs av hur många andra som på olika sätt interagerat med inlägget. Inlägg som får starka reaktioner sprids snabbare och når ut till fler människor. Det är egentligen inget konstigt med det, inlägg inom ämnen som folk tycker är mer intressanta ses nu av fler människor.
Spridningen av inlägg styrs av så kallade algoritmer – kod och formler som tillsammans med mängder med data avgör vilka inlägg som dyker i ditt flöde. Algoritmerna har nu förfinats till den grad att de med kirurgisk precision anpassar sig efter vårt medvetande och ger vår hjärna precis vad vi för stunden vill ha. Det är den förfiningen som gör att du nu kan fastna i timmar scrollandes på Instagram eller Tiktok.
En annan baksida med medieplattformarnas funktionsätt, förutom den fysiska och psykiska ohälsan de skapar, visades i dokumentärfilmen The Great Hack där uppviglande inlägg riktades mot människor som bedömdes vara särskilt mottagliga för dem. Syftet, som man också lyckades med, var att påverka valutgången i bland annat det amerikanska presidentvalet 2016.
Tidigare i veckan meddelade Facebooks vd och grundare Mark Zuckerberg att man ska avskaffa faktagranskning från tredje part. Det gäller på samtliga Metas plattformar och omfattar Facebook, Instagram och X-konkurrenten Threads. Enligt Zuckerberg har granskningen alltför ofta blivit ett medel för censur och beslutet är en del i att åter prioritera yttrandefrihet.
Reaktionerna på beskedet har varit delade, där kritiker menar att man knäböjer för Donald Trump och att hatet mot utsatta grupper på sociala medier nu kommer att öka. Trump själv och X ägare Elon Musk har däremot uttryckt sig positivt och verkar nöjda med beslutet.
Zuckerbergs nya beslut kan mycket väl öka yttrandefriheten (för vissa åsikter), men det gör samtidigt plattformar som de han och Musk kontrollerar mer makt över vilka inlägg som når ut i bruset. Den makten är en stor begränsning av demokratin på sociala medier. Innan de rekommenderade inläggen nåddes du av inlägg och klipp som spreds av någon du följer. Kanske delades inlägget bara vidare från någon annan, men det var i så fall en aktiv handling från den du följer. Inlägg kunde fortfarande få spridning och bli virala, men det krävdes att någon aktivt spred dem vidare. Idag räcker det med att ett inlägg dyker upp på din skärm för att du ska bli en av de som – indirekt, genom att du tittat på inlägget – bidrar till inläggets spridning.
Utvecklingen gör att mer ansvar och makt hamnar på medieplattformen, eftersom det är deras algoritmer som styr vad du får se. Några möjliga regleringar vore att på större plattformar begränsa den algoritmiska styrningen av vilka inlägg som visas, samt förbjuda anonyma konton eller göra plattformen ansvarig för inlägg som publiceras anonymt.
Det skulle göra sociala medier tråkigare, men vore sunt både för demokratin och vår hälsa.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
