Det behövs forskning som kopplar samman teknik, hälsa och existentiella frågor, skriver Sarah Wamala Andersson
I en tid präglad av snabb teknologisk utveckling och samhällsförändringar har frågor om mening, balans och förmågan att möta livets utmaningar blivit alltmer centrala. Digitaliseringen påverkar inte bara hur vi lever och arbetar, utan formar också vår självbild och syn på hälsa.
Trots att vi lever längre än någonsin tenderar fokus att ligga på fysiska ideal och optimering, medan djupare existentiella frågor ofta försummas.
Sociala medier och digitala plattformar skapar orealistiska krav och bidrar till psykisk ohälsa, särskilt bland unga vuxna. Hälsa riskerar att reduceras till frånvaro av sjukdom, medan lidande och livets komplexitet döljs bakom perfekta fasader.
I Sverige har den psykiska ohälsan ökat dramatiskt. Enligt Folkhälsomyndigheten visar var tredje ung kvinna och var femte ung man symptom på ångest eller depression.
Samtidigt har stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent enligt Försäkringskassans rapport från 2024. Denna utveckling speglar en brist på balans mellan arbete, fritid och återhämtning i en ständigt uppkopplad värld, vilket gör att existentiell hälsa blir mer aktuellt än någonsin.
Existentiell hälsa och balansen i livet
Hälsa är mer än bara fysiska och mentala faktorer. Enligt WHO:s holistiska definition innefattar välbefinnande fyra dimensioner: fysisk, mental, social och andlig.
Den existentiella hälsan, som återfinns inom den andliga dimensionen, handlar om hur vi upplever mening, tillhörighet och syfte i livet. Trots detta marginaliseras den andliga aspekten ofta i en medikaliserad hälsosyn och reduceras ibland till enbart religiösa termer.
Existentiell hälsa är ett relativt nytt begrepp i Sverige, men har djupa filosofiska rötter som sträcker sig tillbaka till olika tänkare. Begreppet omfattar centrala aspekter av människans liv, såsom personlig frihet, lidande, död och sökandet efter syfte och mening. Dessa dimensioner är fundamentala för vår förståelse av vad det innebär att vara människa och för hur vi upplever och förhåller oss till vårt eget liv och vår existens.
Några svenska forskare beskriver existentiell hälsa som förmågan att skapa en sammanhängande helhet i livet. Det handlar om att undvika ett fragmenterat liv där vi reduceras till roller och där framgång, lycka och hälsa ses som konsumtionsvaror. I stället innebär existentiell hälsa att utveckla ett kritiskt tänkande och finna livsglädje genom vårt samspel med oss själva, andra människor och världen omkring oss.
Existentiell hälsa kräver en ständig reflektion och en medveten om vårt sätt att tänka. Det handlar om att utveckla en kritisk medvetenhet, prioritera det som verkligen ger oss mening och skapa ett liv som samspelar med våra värderingar och relationer – inte bara till andra människor, utan även till naturen och samhället omkring oss.
I vår hektiska vardag är det lätt att vi hamnar på autopilot, vilket kan avlägsna oss från det autentiska och meningsfulla.
Med Regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten att integrera existentiella perspektiv i folkhälsopolitiken finns en förhoppning om att vi kan ta steg mot en mer balanserad och holistisk syn på hälsa.
Behov av forskning
För att möta utmaningarna i en digitaliserad värld behövs forskning som kopplar samman teknik, hälsa och existentiella frågor. I Sverige saknas idag robust forskning om hur digitalisering påverkar existentiellt välbefinnande. Vid Mälardalens universitet har initiativ tagits för att utforska dessa frågor och belysa digitaliseringens potential att stödja hållbar och holistisk hälsa.
För att möta utmaningarna i en digitaliserad värld föreslås fyra strategiska områden för att stärka existentiell hälsa:
- Människocentrerad teknikutveckling
Utveckla digitala lösningar som stärker mening, balans och tillhörighet, och samtidigt främja jämlik och hållbar hälsa.
- Satsning på forskning
Öronmärkta medel för att studera digitaliseringens långsiktiga effekter på existentiell hälsa och utveckla evidensbaserade strategier som integrerar teknologi och existentiellt välbefinnande. - Tidiga insatser i skolan
Hjälp unga att reflektera över livets stora frågor och utveckla motståndskraft. Elevhälsan bör inkludera existentiella teman för att ge barn och ungdomar en stark grund att hantera livets komplexitet. - Långt livslärande och arbetsplatsinsatser
Integrera existentiell hälsa i livslångt lärande och på arbetsplatser för att främja både existentiellt välbefinnande och produktivitet.
Den pågående digitala transformationen, driven av artificiell intelligens, markerar endast början på hur teknologin kommer att omforma våra liv och vårt samhälle. Att stärka existentiell hälsa handlar inte bara om individens välbefinnande, utan är också en samhällsutmaning som bör hanteras redan i ung ålder.
Genom att integrera mänskliga värderingar i teknologiska framsteg kan vi bygga ett samhälle där innovation och mänsklighet går hand i hand. Detta arbete kan inte skjutas upp – det är en investering i en hållbar framtid för både individer och samhälle.
Sarah Wamala Andersson, professor i Hälso- och välfärdsteknik. Mälardalens universitet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
