Krönika Ett treårigt yrkesprogram med lägre behörighetskrav kan ge elever som misslyckats nytt hopp. Men förslaget har ett stort dilemma.

När var sjätte ung person i Sverige inte har betyg för gymnasiebehörighet försämras drastiskt deras utsikter till en framtid med egen inkomst och ett självständigt liv.

Ett treårigt yrkesprogram med lägre behörighetskrav kan ge elever som misslyckats nytt hopp. Men förslaget har ett stort dilemma.

Ungdomsarbetslösheten växer, samtidigt som en stor grupp unga stängs ute från gymnasiet för att de saknar godkända betyg. Vi har sorteringsskolor, glädjebetyg, en rörig och sönderprivatiserad yrkesutbildning. Vi har betyget F för icke godkänd, som är roten till dagens situation.

Ungdomar vars betyg inte räcker för att komma in på gymnasiet får en mörk syn på framtiden

Sambandet mellan en gymnasieexamen och etablering på arbetsmarknaden är starkt. Och ju fler poäng eleven tar under sina studieår desto bättre går det, visar analyser, som lyfts i Joana Giotas utredning Fler vägar till arbetslivet, med uppdrag att lämna förslag som “bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva.”

Ungdomar vars betyg inte räcker för att komma in på gymnasiet får en mörk syn på framtiden. De har upp till sex gånger högre risk att dö i självmord, jämfört med elever som klarar sig bra i skolan, skriver två företrädare för den ideella föreningen Mind på SvD debatt (20 januari 25). De rekommenderar att förslaget genomförs.

Huvudinriktningen i det är att ge elever utan behörighet till gymnasiet en ny chans med hjälp av en kompletterande mer praktiskt inriktad yrkesutbildning i gymnasieskolans val. Den ska vara nationell och lika i landet. Under tre år tar eleverna 1900 poäng (färre teoretiska ämnen) istället för ordinarie 2700 – 2800 poäng.

Olika introduktionsprogram av ”varierande kvalitet” vill utredaren slopa och ersätta med ett individuellt förberedelseprogram för den som inte har de tre godkända betyg som krävs för att gå det nya programmet.

Mer tid att plugga och yrkesämnen som inte tyngs av tidigare misslyckanden kommer att ge många elever både lust att lära och framtidshopp, skriver utredaren som listar en rad andra fördelar med förslaget.

  • Att utbildningen kan sökas som andra i hela landet ökar likvärdigheten. Elever som går samma utbildning ska prövas i samma saker oavsett var de bor och vilken skola de går på.
  • Yrkesprov med gymnasialt yrkesbevis gör det tydligt vad utbildningen leder till och gör eleverna bättre förberedda för arbetsmarknaden.
  • En förbättrad kompetensförsörjning kommer att gynna alla arbetsgivare, inte minst små företag.
  • Unga i utanförskapsområden och med risk för att dras in i kriminella gäng får ett alternativ till ett destruktivt liv.
  • Reformen blir inte dyr, utan ryms inom ramarna, bedömer utredarna, som räknar med en kostnad runt 134 miljoner för 14 000 nya platser. Detta i en total budget för gymnasieskolan på 47,5 miljarder. För små och kostsamma yrkesutbildningar behövs ett extra statsbidrag.

Sammantaget skulle förslaget i den bästa av världar både kunna öka intresset för att lära sig ett yrke och höja den sviktande kvalitén på dagens yrkesutbildningar. Men att allt kan göras inom budgetramarna för ett område som saknar både yrkeslärare, lokaler, har låg kvalitet på många håll och brist på arbetsplatser för praktik är ett önsketänkande som passar regeringens åsikt att allt ska rymmas i befintlig budget.

Fler yrkesutbildade måste vilja bli lärare och det kräver bättre villkor, som kostar.

Kommuner får mer makt och större möjligheter att samarbeta i förslaget, vilket är bra. Privata lycksökare som startat hästgymnasier utan hästar, och skogsutbildningar utan maskiner kommer förhoppningsvis rensas bort. Men inte heller det blir gratis.

Utredarens stora dilemma är hur det ordinarie gymnasiala yrkesprogrammets status påverkas: Ger ett enklare program vid sidan av fler eller färre yrkesutbildade?

Ett mindre antal gymnasieämnen ger fler chans att klara utbildningen, men bli mindre eftertraktade på arbetsmarknaden än om utbildningen innehöll fler ämnen.

Då klarar färre den, men de som gör det blir mer eftertraktade på arbetsmarknaden.

Hur påverkas den treåriga yrkesutbildningen i det ordinarie utbudet, som enligt förslaget ska ha samma antagningskrav som de högskoleförberedande linjerna, det vill säga tolv godkända betyg?

Ger höjda krav högre status, som utredaren tror, eller blir de ett sänke när det finns en enklare väg?

En annan komplikation är att utredningen arbetat utifrån att betyget F, icke godkänd, finns kvar. Men i dag finns politisk majoritet för att avskaffa det, sedan de tre borgerliga Tidö-partierna svängt. Endast SD står kvar vid F-betygets sida. En särskild utredning om betygen väntas senast 21 februari. Om F avskaffas, vilket vore en välgärning, hur påverkas då det här förslaget?

Men vad gör man när de bästa alternativen inte finns enkelt tillgängliga?

Fler vägar till arbetslivet för dem som inte klarat grundskolan kan leda till stor förändring för barn som sett på framtiden utan hopp. Chans till utbildning kan skapa goda spiraler av att vilja anstränga sig, få högre självkänsla och så småningom lyckas i arbetslivet. Svårigheter och misslyckanden behöver inte upprepas! Alla har rätt att få en chans att lyckas.

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena