Bostadsbidraget Regeringen har mött stark kritik för att man sänker nivån på och fasar ut det extra bostadsbidraget för barnfamiljer. Men regeringen menar att det är motiverat.
”Vi går mot en mer normal ekonomi”, skriver socialförsäkringsminister Anna Tenje till Dagens Arena.
Riksrevisionens granskning av bostadsbidraget, som publicerades i höstas, visar att trångboddheten bland de hushåll som får bidraget har ökat mellan 1997 och 2022. Den bostadspolitiska måluppfyllelsen med bidraget – att resurssvaga hushåll ska ha möjlighet att efterfråga goda och rymliga bostäder – har därmed försämrats, konstaterar myndigheten.
För att komma åt problemet föreslår Riksrevisionen att regeringen låter bidraget följa hyresutvecklingen. Något det inte gjort sedan 1997, trots att hyrorna har fördubblats sedan dess.
Men nyligen gick regeringen ut med att man inte kommer att vidta några åtgärder. Riksrevisionens granskning läggs till handlingarna.
”Riksrevisionens slutsats är att trångboddheten bland hushåll med bostadsbidrag har ökat över tid men att boendet inte blivit sämre samtidigt som fattigdomen bland barnhushåll med bostadsbidrag har minskat”, skriver socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till Dagens Arena.
”Går mot mer normal ekonomi”
En förändring som regeringen däremot har gjort är att förlänga det tillfälliga extra bostadsbidraget för barnfamiljer fram till och med juni. Samtidigt sänker man nivån på det från 40 till 25 procent av ursprungsbidraget. Det extra bidraget infördes under pandemin 2020 för att stötta familjer i ekonomiskt svåra tider. Sedan dess har det förlängts åtta gånger men försvinner nu efter juni.
Anna Tenje framhåller att Riksrevisionen ifrågasätter i sin rapport om bostadsbidraget är en lämplig förmån för att stötta ekonomiskt svaga hushåll i svåra tider. Samtidigt som regeringen tycker att det tillfälliga extra bostadsbidraget varit motiverat, med hänsyn till den höga inflationen och de kraftiga prisökningar, menar man att det nu är motiverat att fasa ut det, ”i takt med att vi går mot en mer normal ekonomi”.
Detta aviserade dock regeringen redan innan Riksrevisionens granskning publicerades. Och kritiken har inte låtit vänta på sig. Sveriges Makalösa Föräldrars generalsekreterare Christina Olsson har varnat för att det kommer att slå hårt mot ensamstående föräldrar.
– Samtidigt som hyrorna höjs med fem procent och priserna för mat och kollektivtrafik ökar kommer de att få mindre pengar. Krisen är inte över. Tvärtom kommer 2025 att bli ett fruktansvärt år med fler ärenden hos Kronofogden och ännu fler barnvräkningar. För en ensamstående förälder med två barn är det 680 kronor mindre i månaden. Det är jättemycket pengar för dem, sa hon till Dagens Arena i höstas.
Permanenta prishöjningar
Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, är starkt kritisk mot att regeringen fasar ut det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget. Även om inflationen bekämpats har alla priser lagts på en högre nivå och det kommer inga prissänkningar, påpekar han. Samtidigt höjs hyrorna i år igen med nära 5 procent.
– Det är permanenta höjningar samtidigt som löner och bidrag inte justerats upp. Många både känner sig och är konstant fattigare. Regeringen har dessutom gjort det ännu värre. Höstbudgeten hade en extrem fördelningsprofil där det blir mer till dem som har mycket, och mindre till dem som har lite, säger Martin Hofverberg.
Han är också kritisk till att regeringen inte ser över om bostadsbidraget kan följa hyresutvecklingen.
– Det är verkligen helt otroligt. Sedan 1997 har man inte gjort någonting. Bidraget blir allt mindre relevant för dem som får det, säger Martin Hofverberg.
”Bidraget måste indexeras”
Samtidigt menar han att Riksrevisionens rapport inte är mycket att gå efter när man ser över bostadsbidraget. Detta eftersom myndigheten bara tittat på de hushåll som får bostadsbidrag. Och sedan 1998 har andelen av befolkningen som får ta del av bostadsbidraget minskat från 10 procent till 3 procent, visar en ny rapport från Hyresgästföreningen. Det beror på att inkomstgränsen för bidraget inte skrivits upp i takt med att lönerna ökat.
Om det fortsätter som nu kommer bostadsbidraget ha avskaffat sig självt om tio år, varnar Martin Hofverberg.
Det tror dock inte regeringen. Anna Tenje skriver att även om nuvarande regler inte förändras kommer det ta lång tid innan bostadsbidraget är avskaffat. En ensamstående med tre barn kan ha bostadsbidrag upp till en inkomst på över 38 000 kronor per månad innan bidraget är helt reducerar, påpekar hon.
Martin Hofverberg säger att ensamstående med tre barn och som tjänar 38 000 får en hundralapp i bostadsbidrag, vilket enligt honom inte är något att skryta med.
– Vartenda år som går utan att man gör något kommer allt färre att få bostadsbidraget. Det är det som är problemet. Politikerna måste skriva upp nivåerna och sen indexera bidraget. Då håller det automatiska jämna steg med kostnads- och löneutvecklingen och kommer inte som nu tappa i relevans, säger Martin Hofverberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
