Skogsbruk En skogsnäring som endast ser skogen som råvaruproducent för industrin vill oskadliggöra kyrkans utredning, skriver Jan Bengtsson i ett svar på Mats Bladhs debattartikel den 16 januari.
Svenska Kyrkans skogsutredning diskuterar framtidens skogsförvaltning utifrån modern skogsforskning och god insikt i hållbarhetsfrågor. Ekonomi-historikern Mats Bladhs inlägg 16/1 är en del i försöken att oskadliggöra utredningen. De leds av en skogsnäring som endast ser skogen som råvaruproducent för industrin. Men utredningen ställer liksom EUs restaureringslag Sveriges skogs- och jordbruk inför nya utmaningar. Den är ett väl underbyggt inspel som borde bli viktigt för regeringens skogsutredning.
Bladh anser att skogsbruket bara behöver förändras marginellt, och försvarar just de skogsintressen som utredningen utmanar. Argumenten är att skogens kolinlagring inte kan kompensera fossila utsläpp, klimatförändringar bromsar skogens tillväxt, och att dagens skogsbruk gynnat biologisk mångfald.
Det första är omdiskuterat. Bladh hittar stöd i några vetenskapliga artiklar, men i exempelvis Markku Rummukainens tunga kunskapssammanställning finns många som tydligt visar att skogen är viktig för kolinlagring. Möjligen spretar forskningen. Men vi vet att ändrad markanvändning historiskt (200 år) kan påverka klimatet, bland annat genom markens kolförråd.
Ändrat klimat kan minska skogtillväxten genom storm, torka, skadegörare eller bränder. Men risken för dessa skador ökar i dagens kalhyggesbruk med dess stora fokus på gran. Granbarkborreangrepp förvärras av solbelysta hyggeskanter. Mer lövträd i skogen hade minskat 2000-talets stormskador.
Vad gäller biologisk mångfald har Bladh fel. Det är väl belagt att intensivt skogsbruk är negativt för speciellt många arter i gammal skog. Lodjurets sentida ökning har inte med kalhyggesbruket att göra, utan beror på ändrad jaktlagstiftning. I norra halvan av Sveriges skogar fanns mer död ved under 1800-talet än nu, men han väljer 1926 som baslinje. Och trots skogsbetet fanns i södra Sverige historiskt en rik biologisk mångfald av arter i död ved.
Bladh saknar en redovisning av hur målkonflikter ska lösas. Men jag ser tydligt långa avsnitt om att balansera skogens olika värden i en långsiktigt hållbar förvaltning bortom enbart ekonomi. De tänks lösas i ”dialog med församlingarna”; en lokal, platsbaserad diskussion som dagens skogsindustri-drivna politik behöver mer av. Han bortser också från att brukad skog kan bidra med fler värden än trädbiomassa till markägare och samhället. Om kyrkan vill använda sin skog för forskning, bör den prioritera att utveckla de hållbara alternativ till kalhyggesbruk som utredningen föreslår.
Janne Bengtsson
Professor i ekologisk miljövård, docent vid S-fakulteten, vid SLU i Uppsala. Har arbetat med skogsbiobränslen, blandskog, skogens olika värden och hållbarhet i skogs- och jordbruk.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
