Nyanlända Nästan en tredjedel av nyanlända flyttar från sin anvisningskommun inom tre år, visar ny statistik från länsstyrelserna. Ofta går flyttarna från en rikare kommun till en kommun med högre utsatthet och sämre förutsättningar för etablering.
Bosättningslagen från 2016 innebär att nyanlända med uppehållstillstånd ska fördelas jämnt mellan kommunerna, utifrån bland annat befolkningsstorlek och arbetsmarknadsläge. Syftet är att nyanlända ska få förutsättningar att etablera sig i samhället. Men frågan är om det verkligen uppfylls, menar Sandra Lundberg, integrationsutvecklare på Skånes länsstyrelse.
– Vi ser hur anvisningarna generellt placerar personer initialt i kommuner med bättre förutsättningar och lägre socioekonomisk utsatthet. Men sen ser vi att de som flyttar i högre andel gör det till kommuner med sämre förutsättningar. Syftet med lagen går förlorad på sikt, sa Lundberg under en presentation av ny statistik som länsstyrelserna i Sverige tagit fram.
Statistiken visar att av de nyanlända som togs emot i Sverige 2020 anvisades 83 procent till en kommun med låg eller relativt låg socioekonomisk utsatthet. Tre år senare hade nästan en tredjedel flyttat från sin anvisningskommun. Av dem flyttade 41 procent till en kommun med hög eller relativt hög socioekonomisk utsatthet.
Hårda uthyrningskrav
I Skåne län anvisades 79 procent av de nyanlända som togs emot 2020 till en kommun med låg eller relativt låg socioekonomisk utsatthet. Tre år senare hade fyra av tio flyttat, vilket är högre än rikssnittet. Av dem flyttade så många som 63 procent till en kommun med hög eller relativt hög socioekonomisk utsatthet. Från kommunerna Skurup, Vellinge, Staffanstorp och Hörby hade samtliga nyanlända som anvisats dit 2020 flyttat efter tre år.
Johanna Andersson, planhandläggare på Skånes länsstyrelse, menar att hyresvärdarna i kommunerna kan behöva se över sina uthyrningskrav.
– Man bör inte ha högre krav än vad som är nödvändigt för blivande hyresgäster, just för att det stänger ute hushåll från den hyrda marknaden. När det gäller till exempel nyanlända kan det handla om att alla fastighetsägare inte godkänner etableringsersättning som inkomst. Då utestängs den gruppen, sa hon under presentationen.
Missmatch bostad-arbete
Emma Holmqvist, forskare i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet, menar att det kan finnas en geografisk missmatch. Lediga bostäder finns ofta där arbetsmarknaden är svagare. Detta kan vara särskilt problematiskt för nyanlända, där det är fokus på att de snabbt ska komma i arbete.
– Eftersom rättspraxis tolkar bosättningslagen som att man har bostadsansvar de första två åren, innebär det att nyanlända i många kommuner självständigt ska söka sin bostad sen. Det kan vara svårt att komma över trösklarna, särskilt i Stockholm där bostadsmarknaden är ansträngd, och risken är att man hamnar längre ut i periferin, säger hon.
Läs mer: Forskare: Kommunernas bostadspolitik en ”lokal gränskontroll”
För att förenkla för nyanlända att etablera sig behöver politiken jobba med lösningar på både bostadsmarknaden och arbetsmarknaden samtidigt, menar Emma Holmqvist.
– Om det inte finns en arbetsmarknad där det finns bostad, skapar det problem. Det är många som får pendla flera timmar för att komma till jobbet. Studier visar också att folk får avsluta sina studier för att de inte kan bo kvar där de studerar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
