Ännu oklart vad som ligger bakom skolskjutningen i Örebro.

Polisen rapporterade under kvällen om att det finns dödsoffer i skolskjutningen. Ett tiotal är mördade. Flera är skadade och på sjukhus.

Sverige har drabbats av den värsta skolattacken någonsin. Det värsta massmordet i morden tid.

En tragedi på så många sätt att det knappt går att ta in.

I går kväll bekräftade polisen att gärningsmannen är död. Han tycks ha skjutit sig själv, möjligen efter att först ha försökt tända eld på skolan. En av polisens punkter i utredningen är mordbrand.

Men också – förstås – mord och grovt vapenbrott.

Det sista är just nu inte det viktigaste. Som läget är nu är medkänsla det enda som går att visa de drabbade. Sverige har tidigare varit förskonat från skoldåd med skjutvapen. De fruktansvärda attacker som gjorts tidigare har varit med knivar, svärd och liknande vapen.

Från attacken i Örebro finns ett kort filmklipp inspelat av en elev på den attackerade skolan. Av en slump filmade hon just när de första skotten avfyrades.

Det är ett automatvapen vi hör.

Motivet är ännu inte klarlagt, kanske kommer det aldrig att bli det. I skrivande stund har polisen inte hittat några spår som pekar i någon riktning.

Enligt uppgifter sent på kvällen hade mannen vapenlicens och var klädd i grönt. Och vi vet att han gått in på skolan med ett automatvapen. En eskalering i våldsnivån jämfört med det mesta av det grova vapenvåld vi sett de senaste åren.

Men vapenlicens eller ej är det uppenbart att den här mannen inte borde ha kommit över ett sådant vapen. Någonstans har kontrollerna inte fungerat.

Oberoende av vilket går tankarna nu helt och hållet till de som drabbats av skjutningarna. De skadade och deras familjer. Det var också vad de allra flesta som uttalade sig om massmordet betonade. Kristersson och Strömmer höll en värdig presskonferens. Magdalena Andersson gjorde starka uttalanden.

Undantaget var Sverigedemokraten Jessica Stegrud, riksdagsledamot, som omedelbart gjorde partipolitik av dådet: “Sverige faller sönder i allt snabbare takt nu. De unga jag möter i olika sammanhang brukar nästan alltid svara på hur de vill att skolan förbättra: “Jag vill bara ha lugn och trygghet. Vill slippa hotande gäng, slagsmål och stök.””

Det lät nästan som att hon ursäktade mördandet.

Sedan är det kanske inte helt självklart att man ska associera det mest brutala och hänsynslösa dådet i modern historia med “stök i skolan”.

Personligen tänker jag att det just nu är tid för sorg och eftertanke och för att hedra de som föll offer för mördaren.