Jobbskatteavdraget Vid årsskiftet infördes ännu ett så kallat jobbskatteavdrag. De som framförallt drabbas är kroniskt sjuka och funktionshindrade. De lever ofta på sjuk- och aktivitetsersättning, som inte räknas som arbetsinkomst och får därför inte ta del av jobbskatteavdraget. Därmed ökar skatteklyftan, den så kallade funkisskatten.
Jobbskatteavdraget har införts i omgångar sedan det första infördes år 2007. Det uttalade syftet har hela tiden varit att sänka skatten för de med arbetsinkomster, så att inkomstgapet ökar till dem som inte får del av jobbskatteavdraget. De betalar då mer i skatt på samma inkomstnivå än de med en arbetsinkomst. Skatteklyftan, ”funkisskatten”, har nu alltså blivit ännu djupare med det förstärkta jobbskatteavdrag som infördes i år.
Drivkraft till arbete
En ökad skatteklyfta ska enligt en teori, som finansminister Elisabeth Svantesson (M) brukar hänvisa till, öka drivkraften att jobba, istället för att ”leva på bidrag”. Finansministern har erbjudits att i en intervju eller skriftligen utveckla sin syn på detta, men hon har meddelat att hon avstår att kommentera. I en interpellationsdebatt i riksdagen i vintras, sa dock finansministern följande.
– För att öka tillväxten behöver drivkraften till arbete och utbildning öka. Regeringen har därför föreslagit en förstärkning av jobbskatteavdraget med 11 miljarder kronor med fokus på heltidsarbetande låg- och medelinkomsttagare.
Huruvida en ökad skatteklyfta verkligen ökar arbetskraftsutbudet råder det dock delade meningar om. Regeringens eget finanspolitiska råd är tveksamt till Svantessons resonemang om jobbskatteavdragets incitament att öka arbetskraftsutbudet.
”Finanspolitiska rådets bedömning i 2024 års rapport är att bristande ekonomiska incitament inte är någon huvudförklaring till att vissa står utan arbete. Den bedömningen är densamma i dag”, skriver Annika Sundén, vice ordförande i Finanspolitiska rådet i en kommentar till Dagens Arena.
Det är inte bara det Finanspolitiska rådet som varit tveksam till jobbskatteavdragets påstått positiva effekter. Redan år 2012 skrev en grupp nationalekonomer en artikel med rubriken ”Därför går det inte att utvärdera jobbskatteavdraget”. Slutsatsen var att “det inte [är] möjligt att trovärdigt säga någonting om jobbskatteavdragets effekter”.
Kritik från funktionsrättsrörelsen
Årets så kallade förstärkta jobbskatteavdrag är i genomsnitt på cirka 1 900 kronor eller 158 kronor per månad, per person. Det är inte så mycket, kan tyckas, men när skatten dras räknas alla jobbskatteavdrag ihop till ett. Och för den som har en arbetsinkomst reduceras skatten automatiskt.
Det totala jobbskatteavdraget uppgår nu i genomsnitt till cirka 4 000 kronor per månad, per person. Avdraget blir större ju mer du tjänar upp till ett tak på knappt 42 000 kronor i månaden, vilket motsvarar en medellön år 2025. Kroniskt sjuka och funktionshindrade som ofta saknar arbetsinkomst får inget jobbskatteavdrag. Pensionärer däremot, kompenseras för jobbskatteavdraget med sänkt skatt.
Att den så kallade funkisskatten ökar med regeringens jobbskatteavdrag har fått representanter för funktionsrättsrörelsen att reagera:
– Det är bedrövligt att de mest utsatta och fattiga i samhället inte får ta del av jobbskatteavdraget eller ens kompenseras för det, vilket har gjorts för pensionärer. Man kan undra vad detta bygger på för människosyn, att funktionshindrade, som är den grupp med lägst inkomst, betalar mest i skatt, procentuellt sett, säger Anders Lago, som sitter i styrelserna för FUB (Riksförbundet för personer med intellektuell funktionsnedsättning) och Funktionsrätt Sverige till Dagens Arena.
Över 200 miljarder
Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, Mikael Damberg, är också kritisk till utformningen av jobbskatteavdraget, även om han inte vill avskaffa det helt.
”Att avskaffa jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare är inte en fråga vi driver. Det är angeläget att vanligt folks ekonomi stärks, men regeringens jobbskatteavdrag har skapat en orättvisa i beskattningen av olika inkomster. Därför har vi föreslagit en rättvis skattesänkning med en fördelningsprofil som är mer riktad åt låg- och medelinkomsttagare än regeringens jobbskatteavdrag”, skriver han i en kommentar till Dagens Arena.
Kostnaden för jobbskatteavdraget har nu ökat till totalt sett drygt 200 miljarder kronor per år. Det är nästan lika mycket som statens hela kostnad för rättsväsendet, sjukersättning, sjukpenning och barnbidraget – sammantaget.
”I Finanspolitiska rådets rapport för år 2024 gjorde vi följande analys: Regeringens beräkningar tyder på att kostnaden för utökningen av jobbskatteavdraget i budgeten för 2024 uppgår till över 2 miljoner kronor per år per ytterligare person i arbete”, skriver Annika Sundén, vice ordförande i Finanspolitiska rådet. Hon fortsätter:
”Jobbskatteavdraget är således en kostsam åtgärd och sysselsättningseffekterna är små enligt regeringens egen bedömning och Finanspolitiska rådets analys tyder på att det ändå kan vara en överskattning som regeringen gör. Motsvarande beräkningar för regeringens förslag om ytterligare jobbskatteavdrag inför höstbudgeten antyder en ännu högre kostnad, på 3,2 miljoner kronor per år per ny person i arbete.”
Vill arbeta
Statens ersättning till dem som lever på sjukersättning ligger i dag före skatt på 13 622 kronor i hel garantiersättning. Det kan jämföras med medellönen som i år uppskattas till cirka 42 000 kronor.
En löntagare med en medelinkomst har alltså en inkomst som är tre gånger så stor som garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen. Före skatt. Efter skatt är klyftan ännu större.
Anders Lago menar att det inte är brist på vilja som gör att det är svårt för kroniskt sjuka och funktionshindrade att komma i arbete. Felet ligger i den politik som förs.
– Problemet i dag är inte att kroniskt sjuka och funktionshindrade inte vill arbeta, tvärtom. De vill, men får inte möjlighet till det. Då de till exempel inte får nödvändig arbetsträning eller tillräckligt stöd på arbetsplatser för att kunna arbeta, säger han.
Micael Kallin
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
