Bladh läser dåligt innantill

Debatt Större andel hyggesfritt och mer skyddad skog kan bidra till biologisk mångfald, skriver Jan Bengtsson i debatten om skogsbruket.

Mats Bladh skrev om Kyrkans skogsutredning i ett debattinlägg i Kyrkans Tidning (24/11 -24) och i ett PM, ”Synpunkter på Svenska kyrkans Skogsutredning”, som jag tidigt läste.

Där nämns ”kyrkan” drygt 20 gånger. I Dagens Arena den 16 januari skrev han att utredningen ”kan få en avgörande roll för skogsbruket i Sverige”. Det är ingen speciellt konstig slutsats att han tar del i debatten kring skogsutredningen. Men i sitt genmäle den 5 februari menar han att han inte gjort det. Kan man delta men ändå inte?

I värsta fall låser vi in framtida generationer i ohållbara system

Bladh läser dåligt innantill. Jag skrev att lövträd i skogen, liksom tall, gör den mindre stormkänslig. Jag skrev inget om att återställa stora områden skogsbete, utan att det trots skogsbetet funnits en hög mångfald av dödveds-levande insekter. Varken jag eller skogsutredningen menar att hyggesfritt löser alla målkonflikter.

Jag anser att en större andel hyggesfritt och mer skyddad skog kan bidra till lösningar på vissa målkonflikter, exempelvis kring biologisk mångfald. En annan möjlighet är en anpassad skogsskötsel där mer skog tillåts att bli avsevärt äldre än idag. Det kan samtidigt ge samhället ökad skogsproduktion, klimatnytta och mer av skogens andra värden, vilket vi har visat i flera vetenskapliga artiklar (1 2 3 4).

Även forskning från skogssektorn visar att skogens klimatnytta blir större om den tillåts bli äldre innan den, som idag, mest används i kortlivade produkter. Skogsägare och forskare diskuterar nu skogens alla värden och mångbruk – inte bara virkesproduktion. Men skogens målkonflikter kan inte enbart lösas på skogsindustrins premisser. Som Future Forests har påpekat är det skogssektorn själv som är orsak till bristen på svensk kunskap om annan skötsel än kalhyggen. Kyrkans utredning gör det möjligt att mer öppet och utan inlåsningar diskutera framtidens skogsbruk.

Det kan inte uteslutas att, som Bladh hävdar, skogen i ett varmare klimat inte längre blir en kolsänka. Det skulle ställa samhället inför helt nya utmaningar, där varken dagens skogindustri, Bladhs eller mina kunskaper och åsikter blir speciellt relevanta. I bästa fall kan vi, som utredningen, ge nästa generationer redskap och möjligheter att famla sig fram till nya lösningar. I värsta fall låser vi in dem i ohållbara system.

Jag skulle välkomna en bred diskussion om hur det framtida skogsbruket ska anpassas till olika klimat och samhällen som knappast kommer att likna dagens. Men då krävs att man förstår i vilka sammanhang och på vems premisser den förs. Därmed har jag sagt mitt.

Jan Bengtsson