Arbetsmarknad Samtidigt som arbetslösheten är den högsta på länge blir det svårare för många att flytta dit jobben finns. Ändå förväntas byggandet vara för lågt framöver, och det som byggs är ofta för dyrt. Politiken behöver koppla ihop bostad och arbete, menar experter Dagens Arena pratat med.
Detta är del ett i Dagens Arenas artikelserie om arbetslösheten.
Över en halv miljon svenskar är i dag utan arbete. En bransch som drabbats särskilt hårt de senaste åren är byggsektorn. Konkurserna har stått som spön i backen de senaste åren och tiotusentals har fått lämna sina jobb. Bara under 2024 gick mer än 2 000 företag i konkurs. Arbetslösheten bland fackförbundet Byggnads medlemmar steg till över 10 procent.
Den höga inflationen, följt av skenande byggkostnader och räntehöjningar, fick fastighetsbolag att avvakta och byggkranar runt om i landet att stanna av. Från 71 000 byggstarter 2021 till 31 000 två år senare.
Det var en sektor som förintades, menar LO-ekonomen Peter Gerlach.
– Att arbetslösheten är hög nu handlar delvis om hur hårt byggbranschen drabbades av byggnadskrisen. Och staten har inte gjort något för att upprätthålla byggandet under den. Det hade kunnat vara mycket bättre. På kort sikt handlar det nu om att rädda jobben i byggsektorn, säger han.
Krisen ser inte ut att vara helt över. Även om byggandet nu återhämtar sig något kommer det inte att byggas efter behov de närmaste åren. Boverket räknar med 34 800 byggstarter under 2025, en bra bit under vad som skulle krävas för att nå behovet av 523 000 bostäder till 2033.
En ”mild kris”
På Västsvenska Handelskammaren räknar man med att återhämtningen i Västsverige kommer att vara långsam, och att man inte kommer att nå en byggtakt som uppfyller bostadsbehovet förrän efter 2030. Under denna ”milda kris”, som de kallar det, kommer regionen att påverkas negativt i både tillväxt och sysselsättning.
– Byggsidan måste komma igång, branschen lider. Och det får väldigt stor påverkan på både regional och nationell tillväxt och utveckling. Det skapar en dämpning i alla dessa områden, säger Christina Heikel, stadsutvecklingsansvarig på Västsvenska Handelskammaren.
Enligt Handelskammarens digra prognos kommer antalet sysselsatta inom byggverksamheten i Västsverige minska med 9 000 under 2025. Inom den nära tjänstesektorn med 3 000. Arbetslösheten beräknas stiga till 9 procent år 2030, jämfört med 7,5 procent 2023. Och BRP, den regionala motsvarigheten till BNP, beräknas minska med upp till 1,2 procent, eller 12 miljarder kronor.
Faktisk utveckling 2013–2022 samt tre olika scenarier för perioden 2023–2030. Källa: Västsvenska Handelskammaren.
Stockholms Handelskammare har gjort liknande beräkningar och menar att man även där befinner sig i en mild kris. Enligt dem kan antalet sysselsatta i regionens byggföretag minska med omkring 20 000 under 2025. Och med drygt 8 000 inom tjänstesektorn.
”En undanskymd fråga”
Men den tröga återhämtningen påverkar inte sysselsättningen på kort sikt. Hur bostadsmarknaden fungerar har stor inverkan på arbetsmarknaden, påpekar Christina Heikel. Att det nu byggs för lite innebär sämre möjligheter för folk att flytta dit jobben finns och för företagen att rekrytera.
När Västsvenska Handelskammaren i höstas frågade företagen i Göteborg vilka hinder de ser för kompetensförsörjningen svarade nära hälften bostadsmarknaden. Priserna är höga, bostäderna för få och köerna för långa. 67 procent svarade att de vill att det byggs fler hyresrätter.
– Göteborg har samma storstadsproblematik som Stockholm. Dessutom en tillväxtort i stort behov av kompetens från andra delar av landet och andra delar av världen. Bostadsmarknaden här kan inte möta upp. Det är underskott, låg rörlighet och i de centrala delarna kötider på runt tio år, säger Christina Heikel.
När politiken nu strävar efter att fler ska komma i arbete glöms ofta kopplingen mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad bort, anser Christina Heikel.
– Jag uppfattar att kännedomen brister om hur grundläggande det är för vår arbetsmarknad att vi har en fungerade bostadsmarknad. Det är en undanskymd fråga, men det är väldigt viktigt för att ha fortsatt god ekonomisk utveckling i Sverige. Och vi behöver bygga mer varierat och i olika prisklasser, säger hon.
Det är inte bara fler hyresrätter som behövs utan även fler småhus, som gör att fler familjer vill och kan bo i närheten av sina jobb. Bostäder som passar alla skeenden i livet, konstaterar Christina Heikel.
Bostadsbrist trots överskott
Att det inte bara handlar om mängden bostäder som byggs utan också om vad för typ av bostäder har bland annat länsstyrelsen i bostadsbristens Stockholm lyft fram i flera rapporter. 2023 färdigställdes rekordmånga 17 000 bostäder i regionen, den högsta siffran på 50 år. Ändå är man bekymrade på myndigheten. Eftersom det som byggs ofta är för dyrt.
– Vad vi kan se nu är att det finns många nyproducerade osålda och outhyrda bostäder. Det är många som vill flytta hit men inte har möjlighet att ta de bostäder som finns. Vår utgångspunkt är att det måste finnas bostäder till rimliga kostnader för alla inkomstnivåer. Det är också oroande att de hyresrätter med överkomliga hyror som ändå finns minskar för varje år genom ombildningar och renoveringar, säger Henrik Weston, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholm.
Den trånga och dyra bostadsmarknaden gör det särskilt svårt att rekrytera till viktiga välfärdsyrken, som barnskötare, polis och lärare, påpekar Henrik Weston. Och det är inget problem isolerat till Stockholm. Även i Malmö talas det om bostadsbrist samtidigt som man konstaterar ett överskott på nyproduktion.
Länsstyrelsen Skåne skrev nyligen i en rapport att man trots högt byggande ”inte når det nationella delmålet för bostadspolitiken som innebär långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven”.
Förutom att det blir svårare att flytta in till storstäderna kan det även bli svårt för invånare att bo kvar. En grupp som bevisligen drabbas är nyanlända. Ny statistik från länsstyrelserna visar att även om 8 av 10 nyanlända anvisas till en kommun med relativt goda förutsättningar för etablering har en hög andel flyttat därifrån inom tre år. Ofta till kommuner med högre socioekonomisk utsatthet och sämre arbetsmarknad. Bostadsbrist och strikta uthyrningskrav är några av orsakerna.
– Kommunerna har enligt bosättningslagen skyldighet att ordna boende under två års tid. Lagstiftaren tänkte att på två år bör den nyanlände ha etablerat sig, skaffat jobb och bostad på egen hand. Det är fantasi. Kommunen kan då hjälpa den nyanlände att ordna bostad på annan ort, där det inte är bostadsbrist men kan vara svårare att få jobb. Ibland har personen redan jobb i Stockholm. Det hela är en bekymmersam situation, säger Henrik Weston.
Måste rädda byggjobben
Även ungas situation i huvudstaden ser dyster ut. Stockholms Handelskammare genomförde förra våren en undersökning där var femte person uppgav att de har funderat på att flytta från länet på grund av den dysfunktionella bostadsmarknaden. Så många som var tredje ung person tror att de kommer att behöva flytta.
Precis som Christina Heikel på Västsvenska Handelskammaren anser Henrik Weston att det behöver pratas mer om vilken roll bostadsmarknaden spelar för arbetsmarknaden. Fler måste få möjligheten att kunna bo i närheten av sitt arbete.
– Man måste koppla ihop jobb, utbildning och bostad. De tre grejerna måste hänga ihop. Man ska inte behöva bo i Eskilstuna eller Enköping för att köra buss i Stockholm. Fortsätter det som nu hamnar vi där, säger han.
LO-ekonomen Peter Gerlach menar att det är svårt att säga hur mycket arbetslösheten skulle kunna minska om det, så att säga, fanns ”rätt bostäder” på ”rätt plats”. Men han konstaterar att rörligheten på arbetsmarknaden påverkas, och att det blir svårare att flytta till regioner där jobben finns. Nu måste först och främst byggandet komma igång och jobben inom byggsektorn räddas, understryker han.
Mer statligt ansvar
Det finns enligt Peter Gerlach flera sätt att pressa ner priserna i nyproduktion. Men staten måste vara med och styra den utvecklingen, understryker han.
– Man kan utveckla regelverket och planprocesserna för att göra det billigare att bygga. Allt som pressar kostnader kan pressa priser och hyror. Och det behövs byggas mycket för att utbudet ska vara hyggligt, vilket också kan dämpa prisnivåerna.
Vidare föreslår LO statliga krediter för byggbolagen för att kunna hålla uppe byggtakten även under ekonomiska kriser. Och något Peter Gerlach framhåller som särskilt viktigt är tydligare krav på kommunerna vad de ska leverera i fråga om bostadsförsörjning.
– Ta Danderyd och Lidingö till exempel. De lyfter inte ett finger för att vanligt folk som jobbar med barnomsorg ska kunna flytta till kommunen. Samtidigt räknar de med att kunna anställa dem ändå och att en annan kommun tar bostadsansvaret. Det behövs tydligare krav på kommunerna vad de ska leverera, säger han.
Christina Heikel är inne på samma spår.
– Vi skulle vilja se att det kommunala bostadsförsörjningsansvaret kopplades till behoven på arbetsmarknaden. Ansvaret men också incitamenten lokalt att ta emot företagsetableringar, som gynnar hela Sverige och annars hamnar i ett annat land, är för svaga, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
