Uppväxtvillkor Barn behöver balansera, hoppa och ta vissa risker ute i naturen för att bli självständiga, få självförtroende och hantera motgångar. Men den vardagsnära natur som måste till fortsätter krympa – med regeringens aktiva medverkan.

Vad som hotar barn vet varje förälder: Fordon, droger, kemikalier, vatten. Men väl så farligt är att inte kunna hantera sin kropp, och den risken löper 2 av 3 svenska barn i dag.

“Låt barnet klättra – att inte få öva på att ta risker är alltför riskfyllt”, säger professorn i barnmedicin Mariana Brussoni i SvD (20 februari 25).

För att det ska funka behöver barnen enkelt komma ut i natur, och tillgången till den planeras när förskolor, skolor och bostadsområden byggs.

Bra motorik och goda skolprestationer hänger ihop

Boverkets riktlinjer 3-30-300 visar hur mycket grönska en stad behöver.

Tre är antalet träd alla minst ska kunna se från bostad, skola och arbete, 30 hur många procent av stadskvarterens yta som bör skuggas av trädkronor, och 300 maxantalet meter alla ska ha till ett grönområde.

I Tove Janssons finurliga berättelse Sommarboken från 1972 hjälper farmor, som har ett stelt ben, men ockskå ett förflutet som scoutpionjär, barnbarnet Sophia att hantera rädslor och risker. Under deras dagar på den lilla ön i finska havsbandet ger hon frihet – och trygghet när det behövs.

En dag klättrar Sophia oväntat högt upp i ett sjömärke:

“Farmorn förstod genast att hon inte fick skrika.

  Hon måste vänta tills barnet kom ner igen. Det var inte farligt, små barn har en hel del apa i sig, de hugger tag och faller inte bara man låter bli att skrämma dem. [—]
Det går fint, ropade farmorn. Nu har du bara lite kvar till toppen!

  Sophia fortsatte. Hon fick händerna över den sista plankan och rörde sig inte.

Och nu ska du neråt igen, sa farmorn.

  Men barnet rörde sig inte. Det var så hett i solen att sjömärket flimrade, alla konturer gick i vågor.

  Sophia sa farmorn. Min käpp har ramlat i potten och jag hålls inte på benen. Hon väntade och ropade igen: Det är asdåligt, hör du! Det är asdåligt med balansen idag och jag måste ha dendär käppen!

  Sophia började klättra neråt, det gick stadigt, ett steg i sänder.

  Jävla unge, tänkte farmorn, förfärliga barn, men så går det när de förbjuder en allt som är roligt. Dedär som är i rätt ålder.”

Barn i dag behöver, precis som Sommarbokens Sophia, leka i naturen och klara något riskfyllt som de inte gjort förut. Det hjälper dem att bli robusta, få självförtroende och klara motgångar, framhåller Ellen Beate Hansen Sandseter, professor vid institutionen för fysisk aktivitet och hälsa på högskolan för förskollärare i Trondheim, även hon intervjuad i SvD:s idagsida. »Om barn lär sig hantera och bemästra det som är lite läskigt finns ingen anledning att vara rädd för det längre.«

Naturen är bäst för att utveckla motoriken. Bra motorik och goda skolprestationer hänger ihop.

Men andelen barn som dagligen vistas i naturen har sjunkit från 78 procent 2003 till 49 procent 2019. Många femåringar, med benen fulla av spring, sitter stilla nio timmar om dagen!

Barn till lågutbildade föräldrar är minst fysiskt aktiva av alla. De är sällan med i idrottsföreningar eftersom det är för dyrt.

Vår orörliga livsstil kan kosta samhället upp till 90 miljarder kronor årligen och varje krona som det offentliga satsar på fysisk aktivitet ger nästan fyra tillbaka, skriver den ideella organisationen Friluftsfrämjandet i sin senaste årsrapport. Mer tid i naturen är deras självklara recept.

Men kortsiktigt markvärde fortsätter övertrumfa barnperspektiv och långsiktig hälsovinst.

  • Runt hälften av landets kommuner arbetar begränsat eller inte alls, med att bevara eller få in naturen nära bostäder.
  • Tätortsnära skog är sämre skyddad än annan skog, och avverkas i ungefär samma utsträckning, enligt Skogsstyrelsens statistik.
  • Grönområdena i svenska städer fortsätter att krympa. På två år har de 20 största städerna i Sverige förlorat 1,75 miljoner kvadratmeter grönytor. Ingen stad har ökat sin grönska. Sämst är Malmö, som på fem år minskat sina grönytor med 43 procent, 300 hektar.
  • Lägg till att rufsig grönska och spännande platser för lek ofta städas bort.
  • Och att många byggintressenter tittar hungrigt på städernas kvarvarande gröna kilar. Häromveckan ville Stockholms Handelskammare knipsa bort en del av Nationalstadsparken för att betala för en motorväg.

Depp-listan fortsätter med Tidöregeringens försämringar:

  • Naturvårdsverkets anslag för skötsel av Sveriges 5000 naturreservat skars ner med två tredjedelar 2023 och har inte återställts. Räknat per naturreservat innebär 2025 års budget att anslaget minskat med 34 procent sedan 2017.
  • Riksrevisionens granskning visar hur regeringens otillräckliga finansiering lett till stor försämring av skötseln av Sveriges naturreservat och nationalparker. Flera länsstyrelser tvingas avveckla friluftsinfrastruktur, samtidigt som Sverige ligger i Europatopp i stillasittande.
  • Tidöregeringen strök ett förslag att alla naturskogar ska skyddas, till förmån för det moderna skogsbrukets odlade skog. Och där leker inga barn.
  • Ett uppseendeväckande beslut är att regeringen ska uppphäva strandskyddet och inskränka allemansrätten för mindre sjöar och vattendrag. Strandskyddet upphävs helt vid hundratusentals sjöar och vid över en miljon kilometer vattendrag som är smalare än två meter.

Skydd som omfattar 5–10 procent av Sveriges yta ska tas bort vilket »leder till allvarliga inskränkningar i den allemansrättsliga tillgången till stränder för bad och friluftsliv«, skriver Friluftsfrämjandet i sitt mycket kritiska remissvar .

Strandskydd vid små sjöar och vattendrag är »en grundläggande del av allemansrätten och en förutsättning för att bedriva friluftsliv«. Det finns gott om friluftsorganisationer, skolor, förskolor och andra aktörer som dagligen använder små sjöar och smala vattendrag för sina verksamheter.

Och det slutar inte där:
“Det är svårt att tolka promemorian på annat sätt än att regeringen
nu avser att överge själva grundtanken om ett generellt strandskydd.

Liv Beckström