Arbetslösheten Personer över 50 år upplever ofta att det är svårt att hitta nya jobb. Dagens Arena berättade om Ulrika Martin och Dan Mikkelä som båda varit arbetslösa över ett år. Pluskommissionen varnar för ålderism och att de demografiska förändringarna i landet kräver ett attitydskifte.
Detta är del tre i Dagens Arenas artikelserie om arbetslösheten.
John Mellkvist, generalsekreterare på Pluskommissionen, ett privat initiativ som arbetar för att Sverige ska bli bättre på att tillvarata den seniora arbetskraften, framhäver att ålder enligt studier tillhör de vanligaste formerna av diskriminering och är också den mest accepterade.
– Vi har lärt oss att markera mot rasism och sexism men ålder passerar under radarn. Man reagerar inte på ålderspikar, trots att det skapar otrygga miljöer. Det är väldigt skadligt och skapar osynliga hinder, inte minst vid rekrytering. Man säger inte rakt ut att du är för gammal, men när det kommer till rekryteringsbeslut väljer man ofta det alternativ som inte är det äldre, säger han.
En formativ tidpunkt
Dagens Arena har berättat om Ulrika Martin, 53, och Dan Mikkelä, 65, som båda varit arbetslösa över ett år. Trots deras långa och breda arbetserfarenhet får de knappt ens återkoppling på sina ansökningar. John Mellkvist menar att det inte är ovanligt. Studier redovisade i Pluskommissionens forskningsrapport från 2024, visar att återkopplingssannolikheten börjar minska redan efter 40 år. Upp mot 70 år är sannolikheten så låg som 2-3 procent.
I en annan av Pluskommissionens undersökningar svarar 85 procent av svenskarna att de upplever att man redan efter 50 år inte längre är attraktiv på arbetsmarknaden.
– Det är en formativ tidpunkt i livet, både för kvinnor och män. Man kan komma ur balans, rikta fördomar mot sig själv och tvivla på sin egen förmåga. Man är på botten av den så kallade lyckokurvan och på väg mot något nytt. Man är ganska sårbar just där och det blir viktigare att övertyga mer om varför man behöver ett nytt jobb, säger John Mellkvist.
John Mellkvist menar att arbetsgivare ofta har en orealistisk förväntan på till exempel hur länge en person stannar på arbetsplatsen. Om man utgår från att någon stannar i fem år eller mer, då ska arbetsgivaren rent statistiskt leta bland högre åldrar, påpekar John Mellkvist.
– De har ofta landat i vad de vill göra, de har en längre tidshorisont och är tryggare i vad de kan och inte. De har mindre av den där karriärstressen och jämförande stressen som många unga, inte minst inom tjänstemannayrken har.
Behövs ett attitydskifte
Forskningsrapporten från Pluskommissionen visar också att det är mer än dubbelt så hög chans att få jobb i Danmark som i Sverige, om du är i åldersgruppen 55-74 år. Även i Norge är chansen dubbelt så hög. Det är också en kostsam historia för Sverige att inte ta tillvara på den seniora arbetskraften, visar rapporten. Det outnyttjade arbetskraftsutbudet, 213 miljoner arbetstimmar per år, kostar samhället 70 miljarder kronor varje år.
Samtidigt som det blir svårare att få jobb ju äldre du är antyder de demografiska förändringarna i Sverige, där befolkningen blir allt äldre och de i arbetsför ålder färre, att det behövs ett attitydskifte. Det påpekar inte bara Pluskommissionen, även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), har larmat om att det kommer bli svårare att hitta arbetskraft till välfärden.
Organisationen menar att man behöver ta bättre tillvara på befintliga medarbetares kompetens. Och att arbetsgivare behöver satsa på arbetsmiljöarbetet så att fler vill och kan jobba längre upp i åldrarna.
– Kalkylen kommer inte att hålla om vi fortsätter på nuvarande sätt. Det gäller både privat- och offentlig sektor. SKR har presenterat nio strategipunkter för att möta demografiutmaningen, där en punkt är att möjliggöra ett förlängt arbetsliv. Jag vill se fler sådana strategier, men framför allt ett ordentligt attitydskifte, inte minst vid nyrekrytering. Vi kommer behöva vänja oss vid fler som är mellan 70 och 80 år i arbetslivet, som i alla fall jobbar deltid, för att det ska funka, säger John Mellkvist.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
