USA-Ryssland Hur kan man förklara den amerikanske presidentens beteende och uttalanden i förhållande till Ryssland? Dagens Arena har frågat två experter.
Det har spekulerats i att Ryssland skulle ha en hållhake på Trump. Andra talar om personliga intressen, ideologisk samsyn och en förändrad syn på världsordningen. Eller finns det något annat som styr den amerikanske presidentens agerande?
Personliga intressen
Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, menar att vi bör titta på vad vi faktiskt vet om Trumps egen relation till Ryssland i stället för att spekulera om dolda hemligheter. Det är dock tydligt att personliga intressen ligger bakom, menar han.
– Svagheten med många av dem som tittar på Trumps länkar till Ryssland är att man fokuserar just på detta. Att det skulle vara någon hållhake i stället för att titta på det som går att belägga. Att Trump har ett stöd från Ryssland är helt uppenbart. Men det behöver inte betyda att de har en hållhake på honom. Det kan också bara betyda att de har en bra och nära relation och att den är ömsesidig.
Han framhåller att Trump sedan 1987 haft goda relationer med etablissemanget i Moskva. Trump har gjort regelbundna resor till landet och det finns även tydliga tecken på att högt uppsatta personer i Ryssland har undsatt honom ekonomiskt. Något som bland annat ska ha skett i samband med konkurshotet 2008.
– Han verkar se Ryssland som ett personligt Klondike där han har goda kontakter och där ska han lyckas med något stort. Detta är något som ryska myndigheter har utnyttjat. Det som verkar vara kärnan i allt detta är att Trump har ett personligt band och personligt intresse av ett nära samarbete med Ryssland. Han tycker det är viktigt och han tror att han kan åstadkomma något där. Av alla saker som styr USA:s agerande just nu tror jag att det här är Trumps högst personliga prioritering.
Utrikespolitiken styrs av flera
August Danielson, forskare i statsvetenskap vid Linköpings universitet och associerad forskare vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram, anser att det ligger mer bakom USA:s agerande än personliga intressen. Han anser att vi även bör skilja på USA och Trump i detta avseende.
– Jag tror att det är viktigt att särskilja vad som ligger bakom Trumps uttalanden, som ofta är irrationella, motstridiga och falska, från den logik som styr agerandet och uttalandena från resten av administrationen. När det gäller Trump så är det tydligt att han drivs av vad som gynnar honom själv och hans eftermäle i första hand och vad som gynnar USA:s intressen i andra hand.
För övriga medlemmar i administrationen finns det andra intressen som styr.
– För JD Vance så kan det vara att stärka hans personliga relation till Trump, för att på så vis stärka hans ställning inför presidentvalet 2028. Tillsammans med utrikesminister Marco Rubio har han även påvisat en djup skepticism för värdet av den så kallade regelbaserade världsordningen, säger August Danielson.
Förändrad världssyn
En del av förklaringen till USA:s agerande i förhållande till Ukraina går alltså också att finna i en förändrad syn på världsordningen och en öppen kritik mot hur amerikansk utrikespolitik har bedrivits under de senaste 80 åren. Bland Trumpadministrationen ses USA:s engagemang utomlands framförallt som något som har kostat mycket pengar. Viktiga aktörer, som Rubio och Vance, anser att kostnaderna för att stötta den liberala världsordningen överstiger vinsterna. I stället föredrar de en mer kortsiktig transaktionell strategi, där internationellt samarbete motiveras av direkta vinster, menar August Danielson.
I en värld där maktförhållandena blir allt mer spridda mellan flera supermakter ser USA allt mindre anledning att fortsätta subventionera den liberala världsordningen. Detta märks inte minst i landets agerande kring Ukraina och Europas säkerhet.
– De vill gräva jordartsmetaller i ockuperade områden i Ukraina tillsammans med Ryssland. De väljer att lämna Europa utanför fredsförhandlingarna. Trump vill annektera Grönland. De verkar helt enkelt bry sig otroligt lite om den så kallade transatlantiska länken. Det är logiskt om man förstår att administrationen inte längre värderar den ordning som varit grunden för den här länken.
Helt rationellt
I detta avseende är alltså USA:s agerande helt rationellt.
– Om vi inte förstår att det kan finnas en rationell tanke bakom administrationens agerande så riskerar vi att ta felinformerade säkerhetspolitiska beslut i Sverige och Europa. Då finns det en risk att vi ser den amerikanska kursomläggningen i synen på deras roll som ledare för den liberala världsordningen som något temporärt, som kommer att återställas efter att Trump lämnar Vita huset. Det tror jag är önsketänkande.
Det är ännu oklart om hela det republikanska partiet kommer att anamma denna förändrade syn och om normaliseringen av relationen till Ryssland fortsätter i samma riktning framåt. Det är något framtiden får utvisa, menar Stefan Ingvarsson.
– Att det här är prioriterat för Trump råder det ingen tvivel om. Den stora frågan nu är om det bredare republikanska partiet i USA är redo att överge sina allierade och närma sig Ryssland. Det är det som är knäckfrågan.
Maja Lindenbaum
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
