EU På kvällens EU-toppmöte i Bryssel står utökat försvar och Ukrainas framtid på agendan. En av punkterna som kan väcka diskussion är om Europa ska låna pengar för försvarssatsningar.
I kväll håller EU toppmöte i Bryssel. På agendan står försvarspolitiska frågor och hur man ska kunna hjälpa Ukraina när USA ser ut att gå allt mer mot att backa undan. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att närvara.
– Det här är en i raden av krismöten vi har sett den senaste tiden. Först var det ett i Paris och sen i London och nu på EU-nivå. Mötena har haft lite olika fokus, bland annat om hur en europeisk fredsbevarande styrka kan se ut vid ett krigsslut eller vapenstillestånd i Ukraina. Det är mer institutionella frågor, i kväll handlar det om hur man ska rusta upp Europa och stötta Ukraina militärt, säger Calle Håkansson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
I måndags kom uppgifter om att USA pausar allt militärt bistånd till Ukraina. Detta sätter extra press på EU-mötet i kväll, menar Calle Håkansson.
– På kort sikt betyder det inte jättemycket för Ukraina, de har ett visst lager och materiel. Men på sikt, om inte USA kommer att stötta Ukraina längre, då ställs nya krav på Europa att anskaffa inte bara mer materiel för sitt försvar utan också för att skänka till Ukraina. Där finns vissa begränsningar i dag.
Ändrade finansregler
Under tisdagen lade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fram en plan för hur Europa ska kunna rusta upp försvaret. Totalt ska 800 miljarder euro, motsvarande nästan 9 000 miljarder kronor, frigöras för nya försvarssatsningar. Tanken är att länderna ska kunna öka sina försvarsutgifter med i genomsnitt 1,5 procent av BNP.
För att det ska vara möjligt behöver EU:s finansregler, som slår fast hur mycket underskott medlemsländerna får ha, ändras så att länderna kan höja sina försvarsanslag.
– Man ska kunna undanta försvarsutgifter från budgetunderskottet och inte straffas för att man höjer anslaget. Italien och Frankrike har till exempel hög skuldsättning och skulle ha svårt att utöka försvarsbudgeten med nuvarande regler, säger Calle Håkansson.
En annan del av planen är att upprätta ett nytt låneinstrument så att länder kan låna upp till 150 miljarder euro som de kan investera i bland annat luftvärnet och artillerisystem. Man vill också få både offentliga och privata aktörer att gå in och investera mer i försvarsmarknaden.
– Det här kanske ska ses som ett första bud. Man kan tänka sig att vissa länder kommer att vilja se mer finansiering, medan andra vill dra ner, säger Calle Håkansson.
Finns motsättningar
Han påpekar att Sverige själva varit lite skeptiska när det kommer till att låna för ett gemensamt försvar. Men statsminister Ulf Kristersson har uttryckt stöd för Ursula von der Leyens plan.
– Sverige har en stor försvarsindustri och på det sättet gynnas vi när Europa rustar upp. Samtidigt är vi återhållsamma och skeptiska mot utlåning. Men när det nu ser som att Europa måste upprustas så kraftigt, måste vi hitta nya lösningar för det, säger Calle Håkansson.
Det finns också andra motsättningar mellan länderna, framhåller han. Ungern har till exempel uttryckt sig skeptiska till både utökade utgifter för försvaret och till utökat stöd till Ukraina.
– Om inte EU-länderna gemensamt kommer överens om en plan kommer det att ske inom en grupp av villiga nationer, säger Calle Håkansson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
