Ett av de största sänkena för produktivitetstillväxten är antagligen svårigheterna för de som inte kan topprestera, skriver Oskar Brandt.
2023 dog 62 personer i arbetsrelaterade olyckor, 700 av stress och 3 000 i förtid av arbetsrelaterade sjukdomar.
Sjukskrivningar på grund av stress har femdubblats på tolv år.
Nu vill Tidöregeringen med hjälp av Sverigedemokraterna göra det svårare att få sjukförsäkring en längre tid. A-kassan inte ska vara högre än 5 600 kronor per månad efter skatt för den som är långtidsarbetslös.
Finansminister Svantesson antyder i en intervju i DN att hon vill ha tillväxt utan att staten tillför nya resurser.
Åtstramning sänkte produktiviteten
Sveriges ekonomiska politik har alltmer gått från att värdera effektivitet till att ensidigt fokusera på produktivitet.
Med effektivitet är människan och naturen målet med produktionen och inte pengarna. Effektivitet innebär att arbeta smart och hållbart, medan produktivitet ofta reduceras till att arbeta hårt och undergivet.
Tyvärr blandar dagens skribenter och politiker ofta ihop produktivitet och effektivitet. Alla talar bara om produktivitet oavsett om de menar arbeta hårt eller arbeta smart. Därför måste jag också göra det.
Trots politiska reformer för att öka produktiviteten genom hårdare arbetsvillkor, sänkta socialförsäkringar och minskade statliga investeringar, har tillväxten i BNP per arbetad timme minskat kraftigt. Från en årlig ökning på över 2 procent mellan 1991 och 2008, har den sedan 2008 nått strax över 1 procent.
Effektivitet kräver mänskliga villkor
Sedan Reinfeldt minskade möjligheterna till komvux och kvalificerade arbetsmarknadsåtgärder har jobbmatchningen förvärrats. Många hamnar utanför arbetslivet, särskilt de med funktionsnedsättning.
Min far, Christer Brandt, arbetade med att förbättra arbetsmiljön på Volvo. Han förstod skillnaden mellan produktivitet och effektivitet. Hans arbetsgrupp ersatte det skadliga löpande bandet med ergonomiska lyftanordningar. På samma sätt kan AI idag skapa bättre arbetsförhållanden genom digitalt assisterade arbetsprocesser.
Forskning visar att människor presterar bäst när de har tid för återhämtning och en mänsklig arbetsmiljö. Effektivitet kräver resurser och investeringar i de anställdas välbefinnande. När människor prioriteras, finner de arbetet mer meningsfullt och gör sitt bästa. Om vi prioriterar en ekonomi där människan är målet, kan vi samtidigt stärka hälsan, produktiviteten och innovationen. Blir människor sjuka i samma takt som nu, blir det svårare att få produktivitetstillväxt.
Människors och naturens behov och förmåga är det som egentligen är gränser för våra budgetar, inte pengar, som vårt land kan skapa oändligt av. Vi bör ha en effektiv produktion men vi kan inte öka produktiviteten i det oändliga utöver naturens gränser.
I en demokrati borde målet med produktivitetstillväxt vara att förbättra människors liv, inte enbart att maximera vinster. Skapar vi ett arbetsliv där folk får förverkliga sig själva i stället för att utsättas för krav på konformitet kan detta antagligen hjälpa näringslivet att uppfinna nya produkter och tjänster som människor behöver.
Jakten på vinster har till exempel gjort att färre européer kan köpa europeiska bilar. Då undergräver vi ju vår ekonomi och blir tjänare till utomeuropeiska länder i jakten på pengar som vi kan skapa själva. Vad hjälper det om produktivitetstillväxten och BNP stiger, om européernas behov samtidigt förblir otillfredsställda?
Är det en önskvärd produktivitetstillväxt, som prioriterar ägarnas vinster så européer inte har råd att köpa de varor och tjänster de levererar?
Svårigheter för funktionsvarierade
En av de största produktivitetssänkena är antagligen svårigheterna för dem som inte kan topprestera. Av de funktionsnedsatta år 2023 var endast 45 procent sysselsatta, medan 19 procent var arbetslösa. För den som har en deltidssjukskrivning och rätt kompetens, måste det finnas tjänster på lämplig kunskapsnivå. Motsatsen är psykiskt påfrestande.
Det är orimligt att tänka sig att en person med lägre funktion skulle kunna pressas till att arbeta på löpande bandet eller andra tuffa arbeten. Det blir direkt farligt om det är lätt att pressa människor till exempel genom låga socialförsäkringar och bidrag till utmanande, lågbetalda arbeten. Då sjunker lönerna och produktivitetstillväxten.
Utveckling på bekostnad av arbetskraften
Dagens teknikutveckling sker ofta på bekostnad av arbetskraften. Automatiseringen har inte ökat produktiviteten som utlovats – istället skapar den stress och fragmenterade arbetsuppgifter. När företag medvetet underbemannar för att spara pengar, leder det till brist på resurser vid kriser, som covid-19.
Samtidigt kräver teknikutveckling att människor får möjlighet att kontinuerligt utveckla sin kompetens. Att exkludera vissa grupper från utbildningsinsatser försvårar produktivitetsökningen. Tyvärr erbjuds väldigt många av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar bara på heltid.
Sedan har lönebidraget som ger kompensation till arbetsgivare som anställer dem med funktionshinder halkat efter i storlek sedan årtionden. Det är inte tillräckligt attraktivt. Lönebidraget måste fördubblas från dagens tak på 20 000 per månad. Då kunde det täcka marknadsmässiga löner, vilket är tanken.
I framtiden måste lönebidraget automatiskt indexeras upp med pris- och löneinflationen.
En ekonomi för människan och naturen
Mariana Mazzucato visar i ”Entreprenörsstaten” att innovation ofta startar med statliga satsningar. Staten kan nämligen skapa lika mycket pengar som det finns mänskliga resurser, naturresurser, know-how och infrastruktur. Blir penningmängden för stor, kan staten reglera detta via skatten. Stora uppfinningar som Internet eller GSM kräver så mycket resurser att bara staten har tillräckligt.
Även jämlikhet är en nyckel. I mer jämlika samhällen lever alla längre och mår bättre, även de rikaste. Minskad ojämlikhet gynnar både individen och ekonomin genom högre efterfrågan och fler innovationer.
Ska vi skapa en långsiktigt hållbar ekonomi måste vi tänka om. Resurser bör fördelas så att vi arbetar effektivt snarare än enbart hårt. Naturen ger oss mat, luft och vatten – men kan bara fortsätta göra det om vi sätter hållbarhet och mänskligt välbefinnande i centrum. När vi väljer att arbeta för framtiden, snarare än att pressa människor och resurser till bristningsgränsen, skapar vi en ekonomi som fungerar för alla.
Om vi vill förbättra produktiviteten måste vi fokusera på att göra arbetslivet hållbart och effektivt, inte bara hårdare och billigare. Siffrorna i inledningen visar på en ohållbar utveckling där människors hälsa får lida. En välfungerande ekonomi handlar inte bara om tillväxt, utan om att skapa ett samhälle där människor mår bra och kan bidra efter sin förmåga.
Var och en måste få arbeta på sitt sätt, i största möjliga mån. Då skapas både verklig effektivitet och hållbar produktivitet.
Oskar Brandt
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
