EU Ett kritiserat ordförandeskap, korruptionsanklagelser och nu återigen nej till stöd till Ukraina. Att Ungern iklär sig rollen som Europas bråkstake är inget nytt. Men vad händer om landet fortsätter att obstruera i frågor där resten av EU är enat?
Under det extrainkallade toppmötet i Bryssel förra veckan blockerade Ungerns premiärminister Viktor Orbán EU:s stöd till Ukraina. Det är heller inte första gången landet stoppar liknande förslag. Agerandet har kritiserats hårt på flera håll, bland annat av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Experter som Dagens Arena pratat med menar dock att beslutet var väntat.
– Orbán har kört den här linjen förut, och har deklarerat flera gånger att han inte är villig att ge stöd till Ukraina. Detta stämmer med Ungerns utrikespolitik som delvis är inriktad österut, inklusive Ryssland. Dessutom är Orbán kanske mer övertygad nu än förr om att Trump vill samarbeta med Ryssland över EU:s huvud, och vill signalera både till Trump och Putin att han är deras allierade, säger Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europastudier vid Lunds universitet.
Nicholas Aylott, programchef på Utrikespolitiska institutets Europaprogram, är inne på ett liknande resonemang.
– Det avspeglar en ställning som Ungern har haft länge. Orbáns inställning till kriget i Ukraina har varit ett tidigt exempel på det resonemang som Trump nu för. Det viktigaste är att kriget tar slut så snart som möjligt. Att besegra Ryssland är inte prioriterat.
Egna intressen styr
Att Ungern gång på gång obstruerar i frågor som rör EU:s linje mot Ryssland har fått många att undra om premiärminister Orbán går Putins ärenden. Men det ser både Anamaria Dutceac Segesten och Nicholas Aylott som tveksamt.
– Jag tror att det är förenklat att se Orbán som en Putintjänare. Orbán har sina egna intressen när det gäller att motsätta sig stöd till Ukraina. Att stödja fredsförhandlingar med Ryssland passar med hans övriga politik, säger Anamaria Dutceac Segesten.
När övriga medlemsländer sysslar med “godhetssignalering”, vill Ungern framstå som realisterna i rummet, menar Nicholas Aylott. Men Orbán agerar framför allt utifrån sina egna intressen. Enligt Aylott finns heller ingen egen önskan hos Ungern att lämna vare sig EU eller NATO.
– Samtidigt vill Orbáns regering ha bra och nära relationer med både Ryssland och Kina som ger vinster till landet med kinesisk investering och ryska naturtillgångar. Något som inte nödvändigtvis gynnar USA och Europas geopolitiska ambitioner. Orbán vill helt enkelt äta kakan och ha den kvar, och detta utan att axla ett särskilt stort kollektivt ansvar, säger Nicholas Aylott.
Med en allt starkare opposition i Ungern är det även centralt för Viktor Orbán att visa sig stark inför det egna folket.
– Han vill också projicera en statsmannabild på hemmaplan, där hans auktoritet är mer utmanad av bland annat Péter Magyar, en politiker som ser ut att ha mobiliserat medborgarna mot Fidesz, säger Anamaria Dutceac Segesten.
Minskat handlingsutrymme
Nicholas Aylott tror inte att konsekvenserna av Ungerns agerande blir särskilt stora på kort sikt i fråga om kriget i Ukraina. Enligt honom handlar stödet framför allt om ett kollektivt ställningstagande.
– Verkligheten är att Europa inte har ett särskilt stort handlingsutrymme. De väsentliga förhandlingarna pågår mellan Ryssland och USA, sedan måste resultatet av förhandlingen säljas till Ukraina, och efterhand till resten av Europa.
På lång sikt blir däremot Ungerns motsträvighet ett problem. Då kan EU inte ta beslut inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, eftersom många av dessa beslut formellt kräver enighet.
– På längre sikt blir det svårare för EU att ta beslut i frågor som kräver enighet, till exempel sanktioner mot Ryssland eller ett framtida medlemskap för Ukraina och Moldavien, säger Anamaria Dutceac Segesten.
Oviss framtid
Men vad händer då om Ungern fortsätter att sätta sig på tvären? Enligt Nicholas Aylott är det inte en omöjlighet att utesluta Ungern ur EU om splittringen skulle bli tillräckligt stor. Även om det i nuläget inte finns någon sådan juridisk väg.
– Om viljan hos de andra medlemsstaterna är stor går det mesta att lösa, inklusive ett så drastiskt steg som att utesluta Ungern från EU-samarbetet. Men jag är långt ifrån övertygad om att spänningarna leder oss i den riktningen.
Det finns däremot ett annat, mer troligt scenario där löftena om ett ukrainskt EU-medlemskap visar sig vara svårt att leverera.
– Det är inte helt otänkbart att EU:s löften till Ukraina så småningom kommer att framstå som mer och mer orealistiska. Då blir avståndet mellan Ungern och de övriga medlemsstaterna naturligtvis mindre. Rent krasst betyder det att om andra länder till viss del börjar dela Ungerns skepticism till ett ukrainsk medlemskap, ja då har vi inte längre samma problem, säger Nicholas Aylott.
Ungerns framtid i EU är alltså svår att sia om. Mycket beror på utvecklingen i omvärlden, en utveckling som inte enbart Europa styr över. Den politiska situationen i Ungern är också avgörande, menar Nicholas Aylott.
– En sak som vi inte bör göra är att utgå ifrån att den nuvarande ungerska regeringens inställning till samarbetet och relationerna i Europa är permanenta. Ingen regering är heller permanent. Även om det finns uppenbara brister i den ungerska demokratin är det inte omöjligt att den nuvarande regeringen kan komma att bytas ut. Då har vi en helt annan situation.
Maja Lindenbaum
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
