Hellre en omfördelande statsobligation än ministrar som gör aktieklipp på upprustning.
Är du trött på ständiga tågförseningar? Saknar du information om Sveriges kommande inköp av försvarsmateriel, men skulle gärna få avkastning på ditt sparande? Då är Sverigeobligationen något för dig! Med god avkastning och stärkt infrastruktur minskar klyftorna och Sveriges tillväxt tar fart.
De senaste 30 åren har såväl de ekonomiska klyftorna som investeringsskulden i svensk infrastruktur vuxit. De som äger aktier och fastigheter har fått se värdet öka mångdubbelt, medan inkomstutvecklingen för människor i de lägsta decilgrupperna i princip stått still. Pengar som borde gått till underhåll av vägar och avloppsledningar har istället blivit skattesänkningar för redan bemedlade.
En riktad statsobligation, Sverigeobligationen, som ger högre ränta till människor med låg inkomst
Med stora investeringsbehov och stigande försvarsanslag ökar nu trycket på den svenska statsbudgeten. Vi på Arena Idé har tidigare visat att bara det lägsta investeringsscenariot kräver 50 miljarder mer i ökade offentliga investeringar årligen. Utan höjda skatter frigör ett balansmål som mest 25 miljarder, vilket alltså bara motsvarar hälften av det lägsta scenariot.
Samtidigt är vi fast i ett politiskt läge där ingen vill säga att man lånar pengar. Att föreslå ett underskottsmål inne på finansdepartementet vore nog det närmaste man kan komma ordspråket att svära i kyrkan utan att faktiskt göra det. Självklart ska underskott i statens finanser tas med stor försiktighet och man måste kontrollera att ett eventuellt underskott faktiskt går till investeringar. Men går det att vända statlig upplåning till något positivt?
En skuld för staten är någon annans tillgång. Den ”annan” behöver inte som i dag vara en fondförvaltare, ett pensionsbolag eller ett riskkapitalbolag, utan det kan lika gärna vara privatpersoner som plötsligt får lite ränta på sitt sparande och ökar sina tillgångar. Med en riktad statsobligation, Sverigeobligationen, som ger högre ränta till människor med låg inkomst och begränsade tillgångar skulle man kunna uppmuntra till sparande och stärkt privatekonomi samtidigt som man får in pengar till investeringar i svensk infrastruktur.
Behovet av en schysst sparform som går hand i hand med Sveriges intressen blir särskilt tydligt med Maria Malmer Stenergards aktieaffärer färskt i minnet. Affären är ett praktexempel på okunnighet, egenintresse och bristande omdöme. Ministrar sitter på makt och information som andra i samhället saknar. Det gör dem olämpliga att ägna sig åt aktiehandel, inte minst när det rör sig om enskilda bolag inom en bransch där stater är de dominerande kunderna. Med en korkad affär där privatpersonen Malmer Stenergard vill tjäna några tusenlappar har hon nu riskerat förtroendet för såväl regeringen som aktiemarknaden. Tänk om hon köpt Sverigeobligationer istället?
Den slopade skatten på ISK kostar staten 7 miljarder om året och gynnar i huvudsak människor som redan har det gott ställt. För samma kostnad skulle vi kunna ta in 142 miljarder i lån och betala 7 procents ränta till de hushåll som lånar ut pengar.
Det går att tänka nytt kring lånefinansiering.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
