Arbetslivskriminalitet För att få bukt med fusket i byggbranschen behöver antalet led av underentreprenörer begränsas till två. Det kravet ställde fackförbundet Byggnads i vintras, men arbetsgivarna är emot. Facket får dock uppbackning av byggbolaget Veidekke som nu ger ut en handbok där den rekommendationen ges till beställare.
– Det här är ett rop på hjälp. Vi behöver hjälp av beställarna att ställa tuffa krav, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.
Arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen har varit omfattande i många år. Det handlar om fusk med löner, skatter, sociala avgifter och arbetstid. En rapport från polisen förra året visar att byggindustrin står för 20 procent av de svarta inkomsterna i Sverige, motsvarande 17,6 miljarder kronor. Bara i Stockholmsregionen har Fair Play Bygg fått in 2 554 tips om misstänkt brottslighet sedan 2016 och 202 företag har upptaxerats med totalt över 150 miljoner kronor.
Lennart Weiss, kommersiell direktör på bygg- och fastighetsföretaget Veidekke, en av Sveriges största byggaktörer, har länge arbetat med frågan och konstaterar att läget är allvarligt. Fusket är väldigt omfattande och det finns en stark koppling till utländsk arbetskraft, framhåller han.
– Vi är inte emot utländsk arbetskraft, men våra utredningar visar att företag som i stor utsträckning använder sig av det, både svenska och utlandsregistrerade företag, har 100 procent träff på fusk. När vi kontrollerar bolag med hög andel utländsk arbetskraft förekommer det fusk, som kanske mer ska definieras som kriminalitet, säger Lennart Weiss.
Upp till 200 underentreprenörer
Veidekke ser också att det finns ett samband mellan fusk och långa kedjor av underentreprenörer. Enligt bolaget är inte ovanligt med 50–200 underentreprenörer vid olika byggprojekt. Detta eftersom de anlitade entreprenörerna och deras underentreprenörer inte alltid har kapacitet att utföra alla moment. Problemet, framhåller Lennart Weiss, är att ju längre kedjorna är, desto svårare är det att kontrollera och motarbeta fusk.
– Det säger sig självt att fusk sker i större omfattning när det är svårare att blottlägga det, säger han.
I vintras gick fackförbundet Byggnads ut med en guide om rättvisa villkor vid offentlig upphandling. I den lyfts flera krav som de menar ska motverka arbetslivskriminalitet. Ett av dem berör antalet underentreprenörsled som facket vill begränsa till två. Arbetsgivarorganisationen Byggföretagen är emot sådana krav men facket får uppbackning av Veidekke, som sedan 2014 i Norge och 2016 i Sverige tillämpar en sådan begränsning.
Det är en konkret och kraftfull åtgärd för att minska risken för oseriösa företag i leverantörskedjan, enligt Veidekke. Även Sveriges största byggföretag Peab har implementerat en gräns vid två led.
”Vi anser att det bidrar till kontroll och kvalitet. Vi vill vara nära våra leverantörer för att säkerställa att de förhåller sig rätt till såväl code of conduct, kontroll, kvalitet som andra viktiga perspektiv på arbetsmiljö”, skriver Roger Linnér, produktionschef Peab, i ett mail till Dagens Arena.
En ”game changer”
Veidekke släpper nu själva en handbok för beställare där de bland annat rekommenderar en gräns vid två underentreprenörsled. Lennart Weiss tror att den kommer att bli en ”game changer” i frågan om arbetslivskriminalitet.
– Företagen anpassar sig till kundernas krav. Skulle kunder ställa krav på det här sättet blir det ett helt annat tryck i frågorna. Offentliga Sverige handlar upp för flera hundra miljarder varje år, då får det effekt om de ställer krav. Det har enorm potential för seriös byggverksamhet, säger Lennart Weiss.
Han kallar handboken också för ”ett rop på hjälp”.
– Skulle vi få hjälp av medvetna tuffa kravställare skulle det bli svårare för dem som egentligen bara bedriver byggverksamhet som brottsverktyg. Seriösa företag med egen personal skulle faktiskt kunna överleva i konkurrensen med oseriösa företag, säger Lennart Weiss.
Rekommendationen i handboken är att beställare ställer krav på två underentreprenörsled, där huvudentreprenör är led noll. Men det finns ingen begränsning av hur många underentreprenörer entreprenör ett och två kan ha i sina led, påpekar Lennart Weiss. Det handlar om en vertikal och inte horisontell begränsning. Detta för att underlätta för facket och myndigheter, men även för huvudentreprenör och beställare, att kontrollera arbetsplatserna.
Samtidigt påpekar han att detta inte är något som ensamt kommer att lösa problemen med arbetslivskriminalitet. Men det kommer att göra det lättare att utreda fusk och ställa ansvariga till svars.
”Funkar inte för alla”
Tanja Rasmusson är näringspolitisk chef på Byggföretagen. Hon menar att de inte är emot att företagen själva använder affärsmodeller där man begränsar antalet underentreprenörsled. Men de vill inte se att det blir tvingande i lagstiftning eller kollektivavtal.
– Då påtvingar man företag en viss affärsmodell som kanske inte funkar för alla. Det finns inga förbud mot att använda sig av begränsningar, men vi värnar företagens rätt att själva bestämma sina affärsmodeller, säger Tanja Rasmusson.
Byggföretagen har heller inget att invända mot Veidekkes handbok för beställare.
– Det står dem fritt att ta fram den. Men begränsningen förutsätter att du har tillgång till alla yrkesgrupper du behöver. Det är enklare för större företag som har en koncern bakom sig, då funkar modellen. Omkring 95 procent av våra medlemmar är små eller medelstora företag som inte har alla specialistkompetenser, säger Tanja Rasmusson.
Hon påpekar också att en begränsning av underentreprenörsled inte är lösningen på den utbredda arbetslivskriminaliteten.
– Vi ser väldigt allvarligt på sund konkurrens och vill ha schyssta villkor. Det finns redan starka mekanismer och samarbeten med Byggnads. Men att begränsa antalet underentreprenörsled är inte någon quick fix, säger Tanja Rasmusson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
