Skolor får inte veta varför de missgynnas eller gynnas i löneutveckling.
Stockholm stad har valt att premiera lärare på framgångsrika skolor. På skolor som presterar sämre kommer dock lärarna att få en lägre lönesättning. Men skolorna kan inte få reda på varför de gynnas eller missgynnas i den nya lönesättningsmodellen, uppger Svenska Dagbladet.
När årets avtalsförhandlingar för lärarlönerna stod klar innebar avtalet en löneökning på 4,2 procent. Stockholm stad hade räknat med en lägre löneökning, och ville heller inte gå högre än vad avtalet nu angav.
I stället kommer skolor som staden bedömer som framgångsrika kunna fördela löneökningar på 4,7 procent. Skolor som inte anses ha tillräckligt gott resultat kommer att kunna öka lönerna med 3,7 procent.
– Vi har i uppdrag att öka lönedifferentieringen. Om man då bestämmer att prioritera en grupp utan att den genomsnittliga lönenivån höjts, så måste några andra stå tillbaka, säger Håkan Edman, grundskoledirektör i Stockholms stad, till SvD.
Men när SvD begär att få fram underlaget till varför vissa skolor premieras och andra missgynnas blir beskedet att det inte finns någon sammanställning över hur skolorna har utvärderats. Skolorna kan heller inte få ut någon information om hur de står sig i förhållande till andra skolor:
– Vi rangordnar inte skolorna på det sättet. Det är en sammanvägning av både fakta och bedömning, precis som när man sätter betyg på en elev, säger Håkan Edman till SvD.
Upprörd stämning bland lärare
Johan Törnroth, ordförande i Lärarförbundets Stockholmsavdelning, säger att stämningen bland lärarna på Stockholms skolor är upprörd. Förbundet kräver också att modellen ska dras tillbaka.
– Lärare måste kunna veta varför de har den lön de har och de ska kunna påverka den. I den här modellen sker en grupplönesättning, en kollektiv lönesättning, och det rimmar illa med individuell och differentierad lönesättning, säger han.
Har det kommit någon motivering från staden till de skolor som missgynnas om varför de ska får en lägre andel av lönepotten?
– Nej, jag tycker inte att vi har fått se någon motivering. Kriterierna har vi sett, men vi har inte fått någon förklaring till varför man har valt ut den ena eller den andra skolan. Varken till dem som har fått 4,7 procent eller de som fått 3,7 procent. Och det har vi frågat efter, säger Johan Törnroth.
Skolverket varnade så sent som i våras att en lönemodell som den Stockholm använder kan bidra till betygsinflation.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
