Den gångna veckans allt överskuggande nyhet i Sverige var den påstådda mordkomplotten mot konstnären Lars Vilks. I ledningen för den utpekas en kvinna i Pennsylvania i USA, som presenterat sig själv på Youtube som Jihad Jane. Hon skulle till sitt förfogande ha vad kvällstidningarna kallar en "dödspatrull" på Irland.
Svenska mediers svarta krigsrubriker tyder på att de tar historien på djupaste allvar, trots att antalet dårfinkar av detta slag ökar explosivt i takt med den ekonomiska krisen.
Den amerikanska människorättsorganisationen SPLC uppskattar att USA fått 250 procent fler högerextrema grupper enbart under det gångna året. Det är grupper som på nätet kallar president Obama för "socialist", att attacken 11 september var en regeringskonspiration och att det finns koncentrationsläger för att internera patriotiska vita. Nyhetspresentatörer på Fox News brukar blinka med ena ögat åt konspirationsteorierna, "ingen rök utan eld".
I Europa finns en grundmurad tradition från 30-talet av rasism. Också här växer de extrema grupperna i styrka. Det handlar förstås både om rubbade människor, som koketterar med sin galenskap på nätet och som kanske inte är så farliga, medan det verkliga hotet är de okända som förleds till att plötsligt tillgripa våld, i tron att det som står på internet är sant.
Att extremismen fått vind i seglen är inte oväntat med tanke på finanskrisen, som spätt på arbetslösheten och de statliga skuldberg som ekonomerna kräver ska minska de kommande åren. Vi har sett den häftiga folkliga frustrationen på Island och i Lettland och de senaste veckorna i Grekland. Det är antagligen bara början.
Men något av dårfinkarnas julafton råder också på finansmarknaderna. En del av de banker som genom oförsiktighet vållat krisen och låtit skattebetalarna ta smällen, har nu mage att behålla utdelningar och bonusar, och börja göra spekulationsaffärer i tron att krisländerna inte ska klara att resa sig.
Politiken måste bli mer handlingskraftig, stå för rationalism och samhällnytta gentemot extremisternas lögner och marknadens råa egennytta. Reformer för att göra de enskilda människorna mindre utsatta för ekonomins kastvindar är det främsta vaccinet mot extremism och rasism.
De nedskärningsplaner av välfärden som planeras i många länder borde därför skjutas upp, så att inte ekonomin störtdyker en gång till. Om man ändå börjar skära ner, trots att inga politiska beslut fattats som begränsar finansmarknadernas risktagande och makt, löper demokratin stora risker.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
