Anders Borgs vårbudget rymmer den väntade godisutdelningen till pensionärer och barnfamiljer, utan en enda långsiktig tanke om framtiden. Hur klokt är det att finansiera några hundralappar i sänkt skatt för pensionärer med att dra in utlovade 17 miljarder kronor i extra statsbidrag till kommunerna 2011? Den skattesänkningen får antagligen pensionärerna själva betala i form av sämre äldrevård i kommunerna.
Det är inte fel att regeringen nu höjer flerbarnstillägget, men beloppen är futtiga, jämfört med det guldregn som förmögna villaägare fått under de gångna åren. Trots att regeringens egna siffror säger att inkomstklyftorna snabbt växer, var Borg fräck nog att i riksdagen i går tala om vikten av att "hålla ihop landet". Men ingenting av budgetens småplåstrande kan läka de öppna sår i samhället som hans egen politik har skapat.
Var finns den långsiktiga satsningen på innovationer och ny företagsamhet, som ska ersätta de förlorade industrijobben? En politik som Borgs, som försöker öka utbudet av arbetskraft utan att öka efterfrågan, haltar betänkligt. Näringspolitik måste vara mer kraftfull än att skattesubventionera fram några tusen städjobb, droppar i ett hav av förlorade arbetstillfällen.
Finansministern påstod i uppskruvat, närmast desperat tonläge i riksdagen att han bedriver en keynesiansk politik. Men den ekonom som visade vägen ut ur 30-talskrisen pläderade inte för massiva skattesänkningar, utan för offentliga arbeten. De investeringar i infrastruktur som kan göras nu, borde därför tidigareläggas.
Finansministerns glädjebudskap i går var att han har klarat statsfinanserna och att "nu kommer jobben". Det stämmer till eftertanke att Göran Perssons huvudbudskap inför valet 2006 var bokstavligen detsamma, och han fick ju som bekant lämna regeringsmakten.
På pappret och med tanke på finanskrisen ser statsfinanserna i Sverige hyfsade ut, men sanningen är att de pengar som fanns i botten på statens kassakista när Borg tillträdde, och de pengar som han därefter tagit från sjukpenningen, förtidspensionerna och a-kassan i princip nu är slut. Om Borgs glädjekalkyl om arbetslösheten inte stämmer, utan den biter sig fast vid nio-tio procent de kommande åren, då blir dagens budgetunderskott på 70 miljarder kronor snabbt större, det visar historien. Samtidigt har, utan en tanke på morgondagen, 100 miljarder kronor i skattesänkningar – delvis ofinansierade – delats ut, mest till dem som redan har.
Det är den brända jordens taktik, där de långsiktiga, katastrofala effekterna får redas ut av några andra, efter valdagen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
