Det sägs att valrörelser fördummar. I år stämmer det mer än någonsin. Borgerligheten skräder inte orden i sina kommentarer till den rödgröna budgeten.
"Pensionärerna drabbas av en kostnadschock av de rödgröna", sa Anders Borg i Agenda. Han har förstått att pensionärer flyr alliansen eftersom de under borgerlig regim betalar mycket högre skatt. Därför sysslar han med desperata räkneövningar och idiotförklarar väljarna, som förstår att de rödgröna går till val på att ha en större utjämning mellan pensionärer och löntagare.
I DN drog Borg till med att de rödgröna "återupprättar bidragslinjen". Vad är då exempelvis vårdnadsbidraget? Och varför ska pensionärerna ändå (sent omsider) få ett extra påslag av regeringen? De arbetar ju inte (fast de har arbetat i hela sitt liv)!
Maud Olofsson är mer rakt på sak. I Expressen sa hon om Thomas Östros: "Han ljuger, det är vad han gör. Han ljuger." Det är inte bara onödigt hårt och respektlöst, utan även att kasta sten i glashus. Olofsson menar att de rödgröna med 49 öre i bensinskatt vill "ödelägga landsbygden". Men en arbetsgrupp i Centerpartiet har föreslagit dubbelt så hög bensinskatt. Det är inte officiell allianspolitik, men ingen har hört Olofsson säga till sina partikamrater att de vill ödelägga landsbygden, när de vill ta ansvar för klimatkrisen.
Det allra mest väljarföraktande och fördummande uttalandet står ändå Mats Odell för, med sin numera klassiska replik: "Det är ren Tobleronepolitik. Man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket." Men vad är nästan 100 miljarder kronor i skattesänkningar och ett ökat budgetunderskott om inte att ta notan på kreditkortet?
Efter raden av ministrar följer borgerliga tyckare. Det är inte så oväntat att SvD:s ledarsida inte ser offentlig sektor som en huvudsaklig jobbskapare, men även den mest välfärdsfientliga måste inse att det offentliga är EN av "motorerna i jobbskapandet". Någon ska trots se till att människor som kan bygga lägenheter och järnvägar sysselsätts och att offentliganställda erbjuds att gå upp i heltid, för att nämna några exempel.
Ängsligheten på DN:s och SvD:s ledarsidor går inte att ta miste på. Ska borgerligheten skratta eller gråta åt att en så liten del av skattesänkningarna tas bort i den rödgröna budgeten? Ska Anders Borg vara nöjd över att hans politik har "segrat" eller ska Fredrik Reinfeldt gräma sig över att han inte kan drämma till med "skattechock" i valrörelsen? Knepigt värre.
I brist på mer intelligenta kommentarer sa Fredrik Reinfeldt själv i Aktuellt att "de rödgröna är senfärdiga med sina förslag". Själv ska han inte berätta vad alliansen vill förrän i augusti.
Det finns en Titanic-stämning bland borgerligheten – orkestern spelar upplyftande melodier medan skeppet sjunker. Rädslan för att förlora dominerar över lusten att vinna. Så måste dessa inlägg tolkas.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
