I går rapporterade Sveriges Radios Ekot att den sänkta restaurangmomsen har skapat 5 000 nya jobb. En glad nyhet för regeringen, om det inte varit för att uppgiften var hämtad ur luften.
Siffran 5 000 grundade sig i ett pressmeddelande från branschorganisationen Visita. Visita hade låtit SCB använda en ny metod som visade att 2012 års tre första kvartal skapat nära 6000 nya jobb i restaurangbranschen. Statistik som uppgavs vara säkrare än SCB:s normala statistik som tvärtom visade att hotell- och restaurangjobben hade minskat med 6,4 procent under samma period.
Visita gör ett stort nummer av att momssänkningen i sig skapat nya jobb. Man går dock inte så långt som Ekot. Att hävda att 5 000 nya jobb beror på moms-sänkningen utan några belägg, som Ekot gör, är helt enkelt taget ur luften.
Visita bedömer till exempel vid en direkt fråga att ökningen av antalet anställda i restaurangbranschen var ungefär lika stor mellan 2010 och 2011, det vill säga innan momssänkningen, som mellan 2011 och 2012.
Samtidigt som momssänkningen har många andra faktorer verkat: ett ökat antal utskänkningstillstånd, befolkningstillväxt, mer pengar till privat konsumtion och allt fler arbeten i restaurangbranschen som subventioneras direkt av Arbetsförmedlingen.
Att journalister rapporterar nyheten beror förmodligen på slarv. Möjligen på okunskap. Viljan att leverera en greppbar siffra är så stark att man struntar i att den tas ur luften. Fixeringen vid faktiska siffror gör också att medierna missar den större bilden. När 5,4 miljarder kronor går till restaurangsubventioner betyder det att något annat område blir utan. Men alternativet har sällan några konkreta siffror att fästas upp på.
Hur ofta läser vi om det egentliga skifte som nu sker på svensk arbetsmarknad, där allt mer resurser läggs på att subventionera fram låglönebranscher som restaurang, städ och renovering. Det främsta syftet med subventioner som momssänkningar, rut, rot och läxhjälp är inte att skapa flest jobb för pengarna. För samma summa som hittills har lagts på restaurangbranschen, 5,4 miljarder, hade ungefär 10 000 sjuksköterskor kunnat anställas. Det hade gett fler jobb och mer samhällsnytta för pengarna.
Det verkliga syftet med momssänkningar och avdrag är att sänka skatten. Regeringen vill uppmuntra privat konsumtion och minska offentligt finansierad konsumtion. Offentligt finansierad konsumtion når som bekant hela befolkningen, ofta efter behov. Privat konsumtion däremot styrs inte av behov, utan av efterfrågan. Det är den rikare delen av befolkningen som vill ha hjälp att renovera, hjälp att städa, hjälp att hämta och läsa läxor med barnen. Nästan en fjärdedel av restaurangbesöken görs av den rikaste tiondelen av befolkningen. Samma grupp står för drygt 60 procent av rutavdragen.
Det är få jobb som skapas, men en stor omfördelning av resurser som pågår. Det är de siffrorna och sambanden som nyhetsrapporteringen borde handla om.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
