Lösningen för att skapa jobb åt nyanlända är inte sänkta lägstalöner.
Det tar sju år för den genomsnittliga personen som kommer från ett annat land att få ett jobb i Sverige. Vilket gnäll det brukar bli kring detta faktum! Sveriges integrationspolitik måste vara ett totalt katastrofalt misslyckande! Eller skulle det kunna vara så att sju svåra år faktiskt för det allra mesta följs av sju helt normala år?
Högern tar ofta de här sju åren till intäkt för att föra fram sin favoritfråga för dagen: sänkta lägstalöner. Centerpartisten Mikael Andersson menar i samband med partiets nya idéprogram att ”Tanken om fri invandring innebär dock inte att alla som kommer till Sverige ska kunna leva på socialbidrag (. . .) Vi behöver en arbetsmarknad med lägre trösklar”. Vi känner igen argumentationen från Timbro och Expressens ledarsida.
Ändå är det en öppen fråga om sänkta lägstalöner ger fler jobb till invandrare eller fler jobb totalt i ett land som Sverige. Ser vi endast på OECD-statistik tycks länder med kollektivavtalsförhandlade lägstalöner, vilket i praktiken oftast betyder högre lägstalöner, tvärtom ha lägre arbetslöshet än länder med lagstadgade lägstalöner. Höjda lägstalöner leder i två tredjedelar av fallen beskrivna i forskning till högre arbetslöshet totalt. Men en trygg arbetsmarknad och aktiv arbetsmarknadspolitik motverkar effekten.
En amerikansk studie finner ingen negativ effekt av höjda lägstalöner på invandrares arbetslöshet, däremot ökade inkomster. Timbro får sätta sitt hopp till en enda svensk studie från november 2012 som indikerar att flyktingar drabbas negativt av höjda lägstalöner framför allt inom områden där lägstalönerna redan är relativt höga jämfört med genomsnittslönen. Det är inte alls omöjligt att generellt sänkta lägstalöner skulle gynna flyktingar mer än andra, men sammantaget är det osannolikt att det skulle skapa en mängd jobb som invandrade skulle kunna ta, så som Centerpartiet tycks hävda.
Naturligtvis går det att subventionera fram jobb för specifika grupper som unga eller invandrade. Om lägstalönerna för specifika grupper sänks så får dessa jobb på bekostnad av andra grupper. Men det är osannolikt att det skapar fler svenska jobb totalt. Detta oklara forskningsläge tycks varken bekymra Timbro, Centerpartiet eller Expressens ledarsida.
Ett helhetsgrepp på de berömda sju åren, som till exempel görs i ESO-rapporten ”Sysselsättning för invandrare” visar i stället att tidsperioden är i linje med vad jämförbara länder som Norge och Danmark åstadkommer med hänsyn till olika typer av invandring. Sveriges integrationspolitik är inget katastrofalt misslyckande utan helt vardagligt trist grått genomsnittlig.
Rapporten visar också hur olika invandrargrupper ofta uppmärksammas för hög arbetslöshet initialt för att efter några år etablera sig på arbetsmarknaden. Lågkonjunktur kan fördröja processen, men den upprepas år efter år, grupp efter grupp. Ingenting är omöjligt, men att just somalier skulle skilja sig radikalt från det mönstret är osannolikt, vad än Jan Björklund tror. Skulle det ske, bör vi fråga oss om något annat i samhället ändrats de senaste sju åren.
Ingen bör förvånas över att expertrapportens förbättringsförslag inte handlar om sänkta lägstalöner. I stället handlar det mestadels om gammal hederlig generell välfärdspolitik för att bekämpa sociala och jämställdhetsklyftor: tillgång till förskola och bostad, avskaffande av vårdnadsbidrag, tillgång till vård och till ett fungerande skolsystem, bekämpning av segregation.
I slutändan är det inte ”invandringen” som utgör något ”problem”. Det handlar i stället om alla människor som är oetablerade på arbetsmarknaden, oavsett i vilket land de är födda. Människor som kan få tag i bostad, förskola, vård och ha chans till en rimlig lön kommer närmare ett arbete. Om välfärden däremot försämras, så blir det också tuffare att få jobb.
Fotnot: Eftersom vi är nio ledarskribenter – Malena Rydell är ännu föräldraledig på halvtid – kommer vårt tema att pågå i ungefär två veckors tid. Vi kommer att göra några ”tillfälliga avbrott” för andra ämnen som måste kommenteras, som partiledardebatten på onsdag. Våra ledare i temaserien kommer att märkas med taggen #sdurrd i sociala medier. Följ diskussionen. Tänk på att bemöta varandras åsikter med respekt och i god samtalston.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
