På TCO:s seminarium om konsekvenserna av höjda tak i a-kassan på onsdagen sades en hel del intressant. Även om frågan är förhållandevis smal så har den bäring i den breda debatten: Jämför med hur mycket uppmärksamhet vi ägnat den sänkta krogmomsen, som ger mellan 0 och 5 000 nya jobb, beroende på vem man frågar.
Här har vi ett fackligt önskemål – höjda tak i a-kassan – som enligt Anders Borg kostar 30 000 jobb.
– När vi räknar på det, så skulle även en höjning av a-kassan under de första tre månaderna kosta uppemot 30 000 jobb, sa han till Ekot i september förra året.
I riksdagen för tre år sedan sa han att ”arbetslöshetsförsäkringen är avgörande för hur hög arbetslöshet man har på lång sikt i en ekonomi[…] Det är väletablerade forskningsresultat. Det är en beprövad erfarenhet från Sverige och andra länder.”
Och Borg är inte vem som helst, han har ju faktiskt varit europamästare i finansministeri, eller vad det nu var? Då måste det väl vara sant?
TCO:s rapport visar att det inte är det:
– Det finns inget empiriskt stöd, på aggregerad nivå, för att höjd a-kassa ger högre arbetslöshet, förklarade TCO:s chefsekonom Göran Zettergren på seminariet och gick sedan igenom varför i ett övertygande anförande (kolla här) .
Ett påstående som backas upp av den här rapporten.
Att Borg och finansdepartementet, och Fredrik Reinfeldt, gör en sån felbedömning – att de slarvar så med att ta reda på sysselsättningskonsekvenserna av sina beslut när de samtidigt vet hur hårt det slår mot de arbetslösa – är provocerande. För att uttrycka sig diplomatiskt.
Att TCO, genom Zettergren och utredaren Mats Essemyr, nu slår hål på den skeva arbetslinjemyten är minst sagt välkommet. Och när Borg framgent påstår att 30 000 jobb hotas om man reparerar arbetslöshetsförsäkringen ska han synas. Han ska avkrävas en förklaring som håller.
Man undrar vad regeringen Reinfeldt alls begripit om a-kassan. För såväl Borg som Reinfeldt har ju nu, sent omsider, också tvingats inse att de differentierade a-kasseavgifterna inte heller haft önskad effekt. Att det dessutom skulle göra positiv skillnad för många om differentieringen slopades.
– De som betalar lägst betalar under hundralappen nu. Om skillnaderna försvann skulle det för en del grupper motsvara ett helt jobbskatteavdrag, sa en av insikt plötsligt drabbad Fredrik Reinfeldt i SVT i januari i år.
Och både Borg och Reinfeldt har de senaste månaderna sagt att det är dags att ompröva avgiftsdifferentieringen eftersom resultaten varit skrala.
Drar de tillbaka det löftet för att jobbpakten spricker visar det att de prioriterar maktspelet framför vad som är den bästa politiken. Det bör de i så fall också få höra och avkrävas förklaring om.
Dagens Arena har flera gånger, bland annat i oktober 2011, visat hur regeringens argumentation och analys kring a-kassan inte håller ihop, och ibland tycks helt tagen ur luften, närmast chansartad.
Det enda man kan önska sig nu är väl att de ska drabbas av ett slags dagen efter-ångest och skuldmedvetet reparera åtminstone lite av allt de förstört i arbetslöshetsförsäkringen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
