I Malmö har polisen skruvat upp jakten på människor som aldrig begått några brott. 2011 började nya arbetsmetoder prövas för att spåra, fånga in och utvisa papperslösa. I första hand handlar det om de som fått avslag på asylansökan och gått under jorden, men i praktiken omfattas alla papperslösa av de nya jaktmetoderna. Projektet kallas Reva och har initierats av Migrationsverket med Malmö som pilotprojekt.
Gränspolisen beskriver Reva som en stor framgång. Utvisningarna ökade med 25 procent. Är inte det bra? Man kan ju säga att lagar och regler på så vis upprätthålls. Men till vilket pris? Har Reva verkligen ökat tryggheten, rättssäkerheten och den sociala sammanhållningen i Malmö — eller är konsekvensen motsatsen?
I en uppmärksammad artikel i magasinet Re:public beskriver journalisten Linda Stark hur polisen intensifierat jakten. Fler barn och vuxna stoppas på stan för ID-kontroll. De ringer barn- och ungdomspsykiatrin Bup, gör fler husrannsakningar och arbetsplatskontroller. Målet är att fånga in så många som möjligt. Höja statistiken maximalt. Polisen säger att de naturligtvis inte ägnar sig åt det som i USA kallas ”racial profiling”, alltså bara söker efter Malmöbor med mörk hudfärg. Det är omöjligt att tro dem. Det är knappast de som ser ut som jag som ID-kontrolleras. Från ett stort och fullsatt protestmöte för ett par veckor sedan på Moriskan rapporterades också vittnesmål om ”racial profiling” av pendlare vid Öresundsbron.
I artikeln beskriver anställda på Teamet för krigs- och tortyskadade i Malmö konsekvenserna. En del ungdomar vågar inte längre komma dit, eftersom de vet att civilklädda poliser rör sig runt lokalerna, som för övrigt ligger granne med Bup. Andra klarar inte längre av meningsfull terapi etersom de blivit helt upptagna av en ny rädsla: för den svenska polisen. Den posttraumatiska stress de lider av har förvandlats till en pågående stress, säger psykologen Kenjiro Sato. I stället för att gå till skolan, spela fotboll eller träffa vänner är det nu många papperslösa barn som faktiskt gömmer sig på riktigt.
Redan före Reva väckte gränspolisens aggressiva metoder i Malmö reaktioner. Sommaren 2010 berättade Sydsvenskan (9/7) hur de regelbundet börjat storma bogerliga vigslar. Vid åtminstone ett tillfälle, strax före jul 2009, använde de pepparsprej när de förde bort brudgummen. ”Lagstiftningen gör inte paus bara för att du gifter dig,” var den kalla kommentaren från en av gränspolisens chefer. Sydsvenskan visade att det var en systematisk jaktmetod. Ungefär varannan vecka avbröt de vigslar i Rådhuset. Ibland flera gånger samma dag. De begärde in uppgifter i förväg om vilka som skulle gifta sig. Det är en metod som verkar fortsätta.
Nu ska Reva införas även i andra städer. I Stockholm har de nya jaktmetoderna redan prövats vid tunnelbanans spärrkontroller. Samtidigt som papperslösa (med all sannolikhet) städar perrongerna på nätterna och ser till att tunnelbanan fungerar, grips andra vid spärrarna på dagtid.
Reva sprider rädsla och gör livet ännu otryggare för några, och därmed i förlängningen för alla. De polisen jagar med allt större hänsynslöshet är laglydiga ambitiösa människor som vill leva i Sverige.
I stället för att stänga alla livschanser borde riksdagen ena sig om enkla vägar till arbetstillstånd och medborgarskap för papperslösa. Just det Barack Obama, och även konservativa republikaner, nu försöker enas om i USA. Regler som redan finns i andra europeiska länder. Varför inte i Sverige?
Reva pekar i helt annan riktning. Nyligen rapporterade BBC (10/1) om polisens jakt på papperslösa i Grekland. Situationen med rättslöshet för flyktingar, hårt gatuvåld och rasistiska poliser är helt annorlunda i Aten (läs Amnestys rapport) — men BBC:s skildring fungerar ändå som en varning. Bland annat avslöjade de att polisens jakt på flyktingar även drabbar turister med “fel” hudfärg. En svart amerikan misshandlades och släpades i väg. Samma sak hände en ung sydkorean. USA:s utrikesdepartement har därför, enligt BBC, utfärdat en varning för amerikaner med mörk hudfärg att åka till Grekland.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.