Hon kände sig hotad. Men fick inget gehör. För en vecka sedan mördades en kvinna i Göteborg av sin ex-sambo, en av de över 200 kvinnor i Sverige som mördats av en nuvarande eller före detta partner under 2000-talet.
Det här fallet är inte bara ett tragiskt, sorgligt och meningslöst exempel på mäns våld mot kvinnor. Det här är också ett exempel på när samhället kunde ha gjort skillnad. Några veckor tidigare avslog åklagare den nu mördade kvinnas ansökan om kontaktförbud, trots att kvinnan tidigare anmält gärningsmannen för misshandel.
Att det går att ansöka om kontaktförbud visar hur kunskap om mäns våld mot kvinnor under de senaste decennierna omsatts i lagstiftning och beredskap. Att samhället tagit till sig erfarenheter och resultat från bland annat kvinnojoursrörelsen och feministiska våldsforskare. Men det här fallet visar också att kunskapen, erfarenheterna och forskningen i allt för stor utsträckning inte omsätts i praktiken.
Enskilda åklagare, domare, poliser och advokater fortsätter att inte förstå eller vill helt enkelt inte se hotbilden eller våldets mönster.
Det går att komma åt våldet och sexismen. Därför kan vi inte fortsätta att veta vad som behövs – känna till insatserna som fungerar – utan att samtidigt göra det som krävs för att rädda liv och frigöra kränkta, hotade och misshandlade kvinnor från gärningsmännen.
Att kunskapen om problem och diskriminering finns men inte omsätts i praktiken gäller inom alla områden som feminister envist upprepar år ut och år in. Crescendot nås varje år under 8 marsveckan.
Lönen. Pensionskuverten. Kvinnors ideella hushållsarbete i heterosexuella familjer. Kvinnor som tar hand om anhöriga där välfärdssystemen brister. Sexuella trakasserier. Att fattigdomen fyrdubblats bland ensamstående kvinnor med barn sedan 1995. Uttaget av föräldraförsäkringen. De sämre arbetsvillkoren i kvinnodominerade sektorer med ofrivilliga deltider och ökad andel osäkra anställningar. Just nu hotas till exempel patientsäkerheten på flera sjukhus för att det finns för få sjuksköterskor. Och barnmorskor protesterar mot att de inte kan göra sitt jobb under rådande omständigheter. Osv, osv.
Det finns oändligt mycket att göra för att komma till rätta med diskriminering och förtryck på grund av kön.
Så, därför kommer här några förslag för att närma sig rätt kurs omedelbart:
Beatrice Ask (M), sätt hårdare press så att rättsväsendet tar till sig och omsätter lagstiftningen kring kvinnofrid över hela landet (eller har du som i frågan om polisens arbetsmetoder när det gäller REVA inga synpunkter om detta heller?). Det har satsats mycket på våld mot kvinnor. Satsa mer. På förebyggande arbete och insatser inom bostadspolitiken så att utsatta barn och kvinnor inte lämnas bostadslösa.
Norge och Island kan kvotera föräldraförsäkringen. Kan vi, vill vi, törs vi Maria Arnholm (FP) och Ylva Johansson (S)?
Stefan Löfvén (S), se till att ditt parti är i alla fall okej som arbetsgivare i kommuner och landsting. Erbjud heltidsanställningar (hela heltider), satsa på ökad personaltäthet och höj lönerna. Det är att satsa på kvalitet i välfärden.
Och sluta genast förhala frågan om tvångssteriliseringar vid könsbyte!
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
