(M)arschen mot avgrunden

Tobias Billström talar gärna om ett skuggsamhälle av utnyttjande utlänningar. Men det är han själv som stiger ned i ett farligt skuggsamhälle genom sitt rasistiska uttalande.

När Tobias Billström ber om ursäkt för sitt rasistiska uttalande om att flyktinghjälpare varken är “blonda eller blåögda”, så fortsätter han att jobba in sitt eget begrepp: skuggsamhället.

Billströms skuggsamhälle utgörs av människor som gömmer sig undan avvisningsbeslut samt av de människor som de har kontakt med. Om vi bara överger bilden av blonda, kvinnliga humanister som hjälper flyktingar, och i stället föreställer oss utlänningar, så går Beatrice Asks jobb med att utvisa dem enklare, resonerar Billström.

Billströms skuggsamhälle är liksom Lewis Carrolls underland ett landskap där logikens regler upphört att gälla. Där människor inte följer Lagen utan blir “utnyttjade” av sina landsmän. En spegelvärld till fantasin om det goda laglydiga svenska rågblonda samhället av skötsamma arbetsmyror.

“Skuggsamhället är något som är svårt att tala om”, tycker Billström. När han talar om sitt “skuggsamhälle” och sina “volymer” så blir han nämligen helt naturligt välkomnad till Sverigedemokraterna. Billströms retorik kopplar samman “skuggsamhället” med “utnyttjande” och i praktiken lagbrott. Och inte med blonda och blåögda lagbrott, utan med lagbrott styrda av svenskar med utländsk härkomst. Liksom polisen som brukade varna för att tiggare styrdes av maffian, sprider nu Billström bilden av invandrarföretagare som gömmer landsmän i syfte att utnyttja dem som svart arbetskraft.

Vi känner igen modellen hos Beatrice Ask när hon försvarar etnisk profilering genom att tala om hur dömda kriminella också, liksom mörkhyade, kan ses som misstänkta av polisen. Problemet är inte polisens metoder och fördomar, utan människors “upplevelser”.

Moderaterna och Sverigedemokraterna slåss i dag om att ha den mest konservativa synen på brott. Moderaternas arbetsgrupp vill bland annat kunna utvisa romer som tigger genom att kalla tiggandet “organiserat”. Samtidigt med Reva – ökade insatser för att utvisa flyktingar med avslag på sina ansökningar.

Endast om flyktingar kan kopplas samman med kriminalitet kan människor ta avstånd från dem. Endast då kan de avhumaniseras och bli något annat än människor som du och jag. Endast då kan de utvisas utan att vi behöver ta hänsyn till deras mänskliga öden. Endast då kan de bli “volymer”.

Sverigedemokraterna har alltid vetat detta. Hela deras världsbild, alla deras medier bygger på detta misstänkliggörande av mörkhyade som kriminella.

Vi bör nog tolka Moderaternas nya koppling av kriminalitet till hårfärg som ett sätt att behålla en högerflank som annars lutar mot Sverigedemokraterna. Sverigedemokraternas uppspelthet när de välkomnar Tobias Billström till partiet och menar att Moderaterna snor kriminalpolitik av SD visar dock vart en sådan strategi leder i slutändan.

Därför är den här typen av tal inte bara ovärdigt personer som ska föreställa ledare i det svenska samhället. Det är också en mycket farlig väg. Underlandets skapare Lewis Carroll brukade uttrycka det såhär:
”Om du inte vet vart du är på väg kommer du att hamna någon annanstans.”