Lita inte på vanlige Reinfeldt

I en intervju i Dagens Nyheter slår statsminister Fredrik Reinfeldt ett slag för sin vanlighet: ”Jag har en enkel bakgrund, med föräldrar som inte hade någon högskoleexamina när de träffades. Jag har bott i enkla lägenheter och radhus.” Ändå har han och hans finansminister Anders Borg bemötts med att alla moderater är rikemansbarn: ”Vi har […] konstaterat att man inte vill ta in att vi är vanligt folk. Det där tynger oss.” Att inte betraktas som ”vanlig” plågar tydligen också Centerledaren och näringsministern Maud Olofsson som häromdagen i en liknande DN-intervju om sin uppväxt sa: ”Vi levde under små omständigheter och det har präglat vem jag slåss för.”

Nu är det vare sig sant eller relevant att Reinfeldt och Borg skulle ha ”en enkel bakgrund” eller att Olofsson växte upp under ”små omständigheter”. Innan Reinfeldt som 11-åring hamnade i de superrikas Täby bodde han som barn några år i en hyreslägenhet i Österhaninge, men hemmet kan omöjligt beskrivas som fattigt. Anders Borg växte upp i Lindö, Norrköpings motsvarighet till Djursholm. Hemma hos Maud Olofsson var det knappast något stampat jordgolv, om nu någon kan ha trott det. Hennes pappa var kommunalråd, senare landstingsråd och hade massor av lukrativa sidouppdrag.

Men framför allt: Vad har det med saken att göra om Reinfeldt har bott några år i hyreslägenhet? Ska den omständigheten betyda att vi blundar för att regeringen strött massor av pengar över de rika – den fjärdedel av befolkningen som har de högsta inkomsterna har fått de största skattesänkningarna – och att många arbetslösa och sjuka tvingats till socialbidrag? Reinfeldts barndomsår i vanlig lägenhet i Österhaninge har inte heller gjort att han förstått det stora behovet av att bygga fler hyresrätter.

Och när Maud Olofsson säger att hennes uppväxt under små omständigheter ”präglat vem jag slåss för”, kan man undra om hon syftar på de statliga bolagsdirektörerna, som hon sommaren före finanskraschen hävde bonusförbudet för. Eller om hon menar avdraget för hushållsnära tjänster som i praktiken blivit ett stöd till de mest välavlönade.

Väljarna ska naturligtvis inte döma Reinfeldt och Olofsson efter var de har bott som barn eller hur mycket deras pappor tjänade, utan efter vad de faktiskt gjort politiskt. Det som ”tynger” Reinfeldt, för att använda hans ord från DN-intervjun, är givetvis att regeringens faktiska politik mest gynnat de rika och bidragit till att öka klyftorna. Och det är det han och Olofsson vill dölja med att prata varmluft om sin vanlighet.