Bild: Tattooed JJ / Flickr

Med möjlighet till friår och mål om sänkt arbetstid från 40 till 35 timmar tar MP ett tydligt kliv bort från den dysfunktionella borgerliga arbetslinjen. Det skriver företrädare för MP.

Arbetslinjen fallerar och borgerliga politiker söker syndabockar. Nyligen försökte till exempel ordföranden för Moderata ungdomsförbundet, Erik Bengtzboe, med felaktiga påståenden utmåla oppositionen och Miljöpartiets nytänkande politik som ett hot mot svensk arbetsmarknad. Bengtzboe ser skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag och halvering av arbetsgivaravgiften som självklarheter, men faktum är att den alliansledda arbetslinjen har visat sig vara ett misslyckat projekt.

Att sänka arbetsgivaravgifter är en dyr metod med osäkra effekter. En hel del tyder på att det inte har någon effekt enligt Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

Anställningskostnaden fördubblas inte vid återställning av arbetsgivaravgifterna till tidigare nivå; den skulle bli endast 13,8 procent högre än i dag. Att utan förbehåll sänka arbetsgivaravgifterna för alla företag med unga anställda har dessutom skapat väldigt få jobb, och på sikt ännu färre enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Skattepengarna som Alliansen och MUF vill spendera på sänkt arbetsgivaravgift skulle exempelvis kunna användas till att anställa fler lärare och sjuksköterskor till den i dag underbemannade skolan och vården, jämfört med det mindre antal odefinierade jobb som sänkningen skapar.

Idétorkan bland de borgerliga blir allt tydligare. De ser skattesänkningar som den motsägelsefulla lösningen på alla våra samhällsekonomiska problem. Faktum är att tre av fyra svenskar säger sig vara beredda att betala mer skatt för bättre vård, skola och omsorg (Välfärdsopinion 2010, Umeå universitet).

Ytterligare jobbskatteavdrag sätter heller inte fler i arbete – särskilt inte när det saknas arbetstillfällen. I stället urholkar det välfärdens finansiering och leder då till färre jobb, lägre kvalitet och sämre service. De senaste siffrorna från OECD visar på ökade inkomstklyftor som resultat av den stigande arbetslösheten och utanförskapet. Detta leder med andra ord till att rikare blir rikare på samhällets och de utsattas bekostnad. Alliansens dysfunktionella skatte- och jobbpolitik skadar på så vis sammanhållningen, framtidstron och livskvaliteten för många.

FN-rapporten “Green Jobs” konstaterade häromåret att investeringar i gröna jobb ger mångdubbelt fler arbetstillfällen än vad skattesänkningar gör. Sverige behöver således jobbskapande investeringar för både nutid och framtid, en grön skatteväxling samt arbetsmarknadspolitik värd namnet.

Om heltidsanställda arbetar 35 timmar i veckan i stället för 40 skapas nya jobb som täcker dessa uteblivna timmar. Friår ger anställda möjlighet att vidareutbilda sig eller starta nya företag. Detta ökar rörligheten på arbetsmarknaden, öppnar dörrar för arbetslösa samt minskar stress. Det ger även färre sjukskrivningar då det förhindrar såväl fysiska som psykiska belastningsskador.

Arbetslinjen skapades av den moderatledda alliansregeringen och hade till syfte att lyfta Sverige. Jobben skulle bli fler. Vård, skola och omsorg skulle med automatik dras med i lyftet. Det blev långt ifrån så. Därför kan vi med bestämdhet konstatera att den omhuldade och ensidiga arbetslinjen nu nått vägs ände.

Anders Grönberg, språkrörssekreterare, Gröna studenter (MP)
Annika Lillemets,
riksdagsledamot (MP)
Arvin Yarollahi
, läkare och initiativtagare till Vårdupproret (MP)
Bo Eriksson,
gruppledare, Trollhättan (MP)
Valter Mutt,
riksdagsledamot (MP)