Regeringens så kallade miljösatsningar är i själva verket neddragningar. Samtidigt fortsätter svenska utsläpp vara på en konstant hög nivå.
800 nya miljoner kronor till järnvägen, meddelade regeringen våren 2011. När siffrorna synades blev det uppenbart att regeringen med nöd och näppe kompenserade för de 700 miljoner kronor som man året innan minskat anslagen med för underhåll. Föregående vinter hade regeringen dessutom lovat 500 miljoner kronor till järnvägen – då var det befintliga pengar i budgeten som flyttades runt.
Samma höst la regeringen en budget för 2012 som innebar att miljöbudgeten fram till 2014 minskades med 1,2 miljarder kronor. Totalt var det en minskning med 25 procent. Den enda satsningen i budgeten var 200 miljoner kronor – till den kritiserade supermiljösbilspremien.
I höstbudgeten för 2013 meddelade miljödepartementet att klimatanpassningsområdet skulle få ökat utrymme i budgeten. När SVT granskade beskedet visade det sig dock att den summa som var avsatt till klimatanpassning var en minskning från föregående år.
Samma höst lovade miljöminister Lena Ek (C) att klimatfinansieringen till världens fattigaste länder ska ligga kvar på nuvarande nivå. En rapport från Sida visade på motsatsen.
Trenden med löften som visar sig vara neddragningar håller i sig även denna höst. I höstbudgeten för 2014 går Annie Lööf (C) och Anna-Karin Hatt (C) ut med att regeringen ska lägg 100 miljoner kronor per år till 2020 på miljöteknik. Även i detta fall är förslaget i själva verket en minskning. Fram till 2011 satsade regeringen nämligen 150 miljoner kronor per år på miljöteknik.
Sverige lät dessutom två års ordförandeskap i Arktiska rådet passera utan att åstadkomma några större resultat. Greenpeace sammanfattade tiden med ”Man har tagit myrsteg för syns skull”. Regeringen tog heller inte chansen att verka för ett förbud mot oljeutvinning i området – utan de borgerliga partierna valde att i riksdagen rösta precis tvärt om.
Samtidigt fortsätter statsminister Fredrik Reinfeldt att hävda att Sverige är ett land som lyckats ha BNP-tillväxt samtidigt som utsläppen minskar. Inte heller det är korrekt. När den svenska konsumtionen räknas in i de totala utsläppen visar det sig att de svenska utsläppen har ökat med 20 procent åren 1993–2005. Inte minskat med tio procent som den officiella statistiken säger.
Läs analysen: Reinfeldt direkt ointresserad av miljön
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
