“Arroganta och maktfullkomliga” är det folkpartistiska oppositionsrådet, Mats Hasselgrens, beskrivning av Moderaterna i Täby. Folkpartiet gick till val på att minska Moderaternas makt. Oppositionspartierna på vänsterkanten tycks inte vara intressanta för Folkpartiet att gå i polemik mot, men kanske är det inte särskilt underligt i en kommun där 80 procent av väljarna röstar blått. När valnattens röstsammanräkning var färdig stod det klart: Moderaternas majoritet i Täby var bruten.
I kommunvalet i Täby tappade Moderaterna närmare elva procentenheter. Partiet är fortfarande Täbys största, men nådde i år inte längre än till 41,9 procent. Folkpartiet, som fick 28,7 procent av rösterna, ökar lika mycket som Moderaterna minskar. Partiet tappar mark i hela det Moderatland som norra Stockholm är. Majoritetsstyret är brutet även i Vaxholm och Danderyd, samtidigt som partiet tappar på Lidingö och på Östermalm. Typiskt är att väljarna har lagt sin röst på andra borgerliga partier på den kommunala nivån medan de röstar (M) på riksnivå.
”De nya Moderaterna har inte kommit till Täby”
Samtliga partier i Täby analyserar just nu vad som ledde fram till valresultatet. Oppositionsrådet Mats Hasselgren (FP) säger dock att han har analysen klar:
– Det finns ett stort missnöje med hur Moderaterna har hanterat att vara i majoritetsställning. Vi har tyckt att de ”nya Moderaterna” ännu inte har kommit till Täby. Här är det vi (Folkpartiet) som i större utsträckning har stått för den politik som alliansen står för på riksplanet.
Moderaterna ser en mer modest förklaring till det lägre valresultatet. De menar att partiet i vartannat val går bakåt, men i nästa val ökar lika mycket igen – och så har det varit de senaste tjugo åren. Moderaternas ordförande för kommunstyrelsen, Leif Gripestam, menar att borgerliga väljare helt enkelt tycker det är bra om fler än ett parti får styra i kommuner. Det är också den förklaring han ger till varför Moderaterna tappar mark i flera Stockholmskommuner.
– Att säga att de nya Moderaterna inte finns i Täby är bara ett sätt för Folkpartiet och vänstern att argumentera och locka röster. Men visst är det så att vi försökt driva på en samhällsutveckling som det funnits viss skepticism emot, säger kommunstyrelsens ordförande Leif Gripestam.
Avknoppningarna väckte ilska
En rad privatiseringar och avknoppningar genomförda under det moderata majoritetsstyret tycks ha fått invånarna i Täby att se sig om efter ett annat parti att rösta på.
– I majoritetsställning måste man vara ödmjuk, det som lett fram till valresultatet handlar om brister i det politiska ledarskapet. Moderaterna har kört över både politiska motståndare och medborgare, säger socialdemokratiska oppositionsrådet Conny Fogelström.
Mest uppmärksammat har utförsäljningen av Tibble gymnasium blivit, en försäljning som drevs igenom trots att en mycket stor andel av personalen var motståndare till avknoppningen. Den 10 maj 2007 klubbade kommunstyrelsen igenom att den välmående gymnasieskolan skulle säljas till rektorn Maj Dellström och läraren Hans Byström för 9,2 miljoner kronor. Värderingen grundades på vad som ansågs vara det motsvarande värdet för inventarier och utrustning, men externa bedömare menade att priset borde ha legat betydligt högre sett till marknadsvärdet för skolan. En rad turer har följt i fallet med Tibble gymnasium: Kammarrätten har slagit fast att skolan såldes för billigt och att det låga försäljningspriset är ett brott mot kommunallagen. Efter utförsäljningen har statskontoret konstaterat att det är olagligt enligt svensk och EU-rätt att sälja skolor billigt till personalen.
Omdaningen som Täbymoderaterna inte hängde med på
Moderaterna hade i rikspolitiken redan vid kommundagarna 2005 ändrat den skolpolitik som varit fixerad vid fler friskolor. I enlighet med omdaningen av Moderaterna slopade Fredrik Reinfeldt vallöftet som getts 2002, att ett borgerligt styre skulle leda till fler friskolor.
– Det viktiga för föräldrar är att det är bra ordning i klassrummet och att eleverna lär sig mer. Om det är en kommunal skola eller en friskola är i sammanhanget underordnat, sade Fredrik Reinfeldt då.
Men den förändringen av skolpolitiken tycks Täbymoderaterna inte ha lyssnat till. Enligt Leif Gripestam (M) följde man bara alliansens valmanifest 2006, som enligt honom gav uttryck för att avknoppning är en bra idé. En närmare läsning av manifestet visar dock att avknoppningsresonemanget inte förekommer i de delar som handlar om skolan och utbildningsväsendet.
Trots kritiken vid försäljningen av Tibble gymnasium hindrade det inte Moderaterna i Täby att inleda ännu en avknoppning – denna gång av Skarpängsskolan. Personalen skulle få köpa skolan för fyra miljoner kronor. Då bestämde sig Kunskapsskolan AB för att ge sig in i spelet och lade ett bud på tio miljoner kronor. Med det budet att hantera, och en tydlig EU-rätt som säger att det är det högsta budet som ska vinna, fick kommunen kalla fötter och avknoppningen ställdes in. Samtidigt står det med all tydlighet klart att Moderaterna i Täby helst skulle vilja se fler privatiseringar. I det lokala valmanifestet framhålls att ”Konkurrens, omfattande valfrihet och ett stort mått av självbestämmande” är receptet för en framgångsrik skola.
– Vi står för att fler ska vara med och stärka välfärdssektorn, säger Leif Gripestam.
Nu tycks dock väljarna ha fått nog av privatiseringar.
– De moderater som styr Täby har varit fullt upptagna av att privatisera den kommunala verksamheten. Framför allt tror jag att de borgerliga väljarna har velat ge besked till Moderaterna att de underkänner den politiska ledningen av kommunen, säger Conny Fogelström.
Ett borgerligt dilemma
I Täby pågår just nu förhandlingar om vilka partier som ska leda kommunen. Även om Socialdemokraterna drömmer om att det ska bli en fyrpartikoalition mellan dem, Folkpartiet, Centern och Miljöpartiet är det mer troligt att det blir en borgerlig allians. Trots kritiken mot Moderaterna är Folkpartiet berett att bilda en koalition med dem och Moderaterna säger å sin sida att de gärna ser en koalition med samtliga allianspartier.
Missnöje med ett för starkt moderatparti har ännu inte tagit sig uttryck på riksplanet. Än så länge är det alliansens mindre partier som tagit draghjälp av Moderaterna och moderata taktikröstare som räddat dem kvar. Men nu tvingas den borgerliga koalitionen brottas med vad ett stärkt Moderaterna i förlängningen innebär. Det blir en balansakt där den kuvande arrogansen lurar bakom hörnet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
