Socialdemokraterna är för Schlingmann-smarta för sitt eget bästa.
“Stå aldrig still!” heter Per Schlingmanns nya bok där han predikar den ständiga förändringens evangelium. Gårdagens regeringsombildning vill förmodligen skaka om dynamiken i arbetsmarknadspolitiken och låta Moderaterna återta initiativet.
Det behövs efter att Socialdemokraterna arbetat sig tillbaka i jobbfrågan och hotar Moderaterna med sin Affärsplan för Sverige – en spegelbild av Per Schlingmanns egen slogan Nya arbetarpartiet. Men det är som om denna partistrategernas ständiga kamp att vinna specifika ämnesområden håller på att gå överstyr. Som att den strategiska förändringens evangelium hotar att välla in över sakpolitiken och få den att tappa helhetsperspektivet.
För hur ska man annars tolka att den vassaste kritiken mot regeringens skattesänkningar inte kommer från det största oppositionspartiet, utan från ekonomerna? Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson varnar för hur skattesänkningen slår mot välfärden. Fler oroas över hur mer privat konsumtion ökar risken för en bostadsbubbla. Hela världens ekonomer funderar över hur vi ska styra över resurser från privat konsumtion till mer långsiktiga innovativa investeringar.
Men det största oppositionspartiet tiger och tuggar i sig. Man vill neutralisera skattefrågan för att få prata om jobb och skola istället. Är det egentligen opinionsinstituten eller politikerna som har störst inflytande i svensk politik?
Det viktigaste ämnesområdet för svenska väljare är sedan 1990-talet jobben, följt av skolan och sjukvården. Partistrategerna kämpar stenhårt om de här områdena.
Socialdemokraterna ägde jobbfrågan – enter arbetslinjen och Nya arbetarpartiet. Nu ägde Moderaterna jobbfrågan – enter socialdemokraternas Affärsplan för Sverige. Socialdemokraterna ägde välfärdsfrågan – enter välfärdens kärna och det avsomnade Nya välfärdspartiet Moderaterna. Folkpartiet ägde skolfrågan – enter ordning-och-reda-partiet Socialdemokraterna.
Hela tiden viktiga ämnesområden. Där utspel mot mitten görs med, den av Per Schlingmann patenterade förmågan, att reta partibasen genom att använda motståndarens paradegenskap för att skapa debatt.
Men det du säger blir till slut den du är. Och separata kommunikationsutspel slår lätt ut helhetsanalysen. När allt kommer omkring handlar politiken inte bara om att vilja utan också om att välja. Antingen sänker du skatten eller så investerar du i till exempel utbildning.
I Kalifornien valde medborgarna 2012 skattehöjningar för de rikaste för att rädda skolan. I New Yorks pågående borgmästarval vinner kandidaten Bill de Blasio på att föreslå skattehöjningar för de rikaste för att finansiera utbildningssatsningar. Så ibland finns det anledning att stanna upp och se helheten: det går att höja skatter – om pengarna går till något vettigt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
