Peer Steinbrück i klaveret – gång efter annan.
De tyska Socialdemokraterna, SPD, är kända för sitt effektiva valmaskineri. Både 2002 och 2005 lyckades partiet i slutspurten komma tillbaka från vad som såg ut som givna nederlag.
Det var till det valmaskineriet som många progressiva tänkare ställde sina förhoppningar för ett par månader sedan. På några punkter tycktes det också ljusna.
Efter den enda tv-sända debatten mellan Steinbrück och Merkel visade de efterföljande opinionsmätningarna att CDU backade tillbaka till 40 procent och att SPD klev upp mot 28 procent. Samtidigt började oron sprida sig inom CDU att den väntade promenadsegern skulle få väljare att stanna i soffan. I SPD spred sig en motsatt känsla – att väljare nu började aktiveras. SPD brukar historiskt sett också prestera bättre i slutresultatet än vad opinionsmättningarna ger sken av.
“SPD kan vara på väg att överraska – ännu en gång”, spådde Die Zeit-journalisten Werner Perger.
Men Steinbrück är mannen som med juholtsk förmåga lyckas trampa i klaveret.
En machoman som pekar finger på framsidan av Süddeutsche Zeitung. Man kan tycka att ledaren för ett lands största oppositionsparti borde vara smartare än så. Men icke. Trots att Steinbrück avråddes av sina medarbetare valde han den obscena gesten för ett inslag i tidningen. Samtidigt anlände ett nytt nummer av The Economist – med Angela Merkel som drottninglikt tittade ut över Europa.
Så enkelt kan det vara att krascha en uppgång i opinionen. Det är heller inte enda gången Steinnbrück genom klumpiga skämt och klantiga uttalanden lyckas förstöra för sitt parti. Uttalanden om att han vägrar dricka billiga viner och att kanslern borde ha en högre lön har jagat honom sedan i våras. Särskilt efter att det framkommit att han tjänat över en miljon euro på olika moderatorsuppdrag.
Nu verkar det som att det tyska valet för SPD kommer bli valet av förlorade chanser. Man valde att spela på säkra kort – och kritiserade Merkel för hur hon har genomfört sin politik snarare än vad hon har åstadkommit. I stället för att understryka Steinbrücks styrka – som vad han har åstadskommit för att reglera skatteparadis, skärpta regler för banker och förmåga att sköta de offentliga finanserna – har man lagt fokus på en tuff ekonomisk politik.
Man har heller inte tagit chansen att dra nytta av Merkels svaga punkt – oförmågan att hantera en åldrande befolkning, ett bristfälligt utbildningssystem eller behov av investeringar i infrastrukturen.
Det är nu tre dagar kvar till valet – och så värst många chanser till lär man inte få.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
