När det kommer till klimatet har regeringen noll förtroende. Det var Miljöpartiets främsta budskap ur skuggbudgeten för 2014, som även innehåller stora satsningar på ungdomar och utbildning.

Miljöpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Per Bolund inledde onsdagens presskonferens för nästa års budget med att referera till FN:s klimatrapport som presenterades i Stockholm i förra veckan. “Skillnaden mellan två grader och fyra grader är den mänskliga civilisationen,” sa han och citerade den tyske klimatforskaren Hans Schellnhuber.

Klimatförändringarna går snabbare en någonsin – och kräver brådskande politiska lösningar. Men Sverige sackar efter och har fått skarp kritik för det från landets miljöorganisationer. Efter klimatmötet i Köpenhamn 2009 har Fredrik Reinfeldt och Anders Borg knappt berört klimatfrågan. “Regeringen har tappat kontakten med verkligheten”, konstaterade Bolund. I budgeten för nästa år lägger regeringen bara en procent av reformutrymmets 24 miljarder på klimatet. Samtidigt som mer än 60 procent läggs på att sänka skatten.

För Miljöpartiet, som har störst förtroende hos väljarna i miljö- och klimatfrågor bland riksdagspartierna, är det naturligtvis viktigt att vara ett tydligt alternativ till regeringen i de gröna frågorna. De vill därför införa ett prisgolv för utsläppshandel och en prisgaranti för nya biodrivmedel, samt en större internationell satsning på klimatarbete. Men budgeten innehåller också mer vardagsnära investeringar som att bygga ut och underhålla järnvägen och en statlig medfinansiering av kollektivtrafiken.

Miljöpartiets reformutrymme – som är lika stort som regeringens – ska främst användas till klimatssatsningar. Men den andra stora posten viks åt Miljöpartiets nya profilfråga: skolan. Precis som i klimatfrågan kan väljarna på skolområdet se en uppenbar handfallenhet från regeringens sida. Läsförståelsen blir sämre, resultaten sjunker och skolan har blivit mindre jämlik.

Miljöpartiet vill satsa sex miljarder för 2014 på ett läs- och ett lärarlyft. Skolbiblioteken ska bemannas, i dag står hälften av dem utan personal, och lärare ska få mer tid med eleverna och minskad administrativ börda.

Den stora nyheten i budgeten var satsningen på de drygt 50 000 ungdomar som saknar såväl jobb som arbete. De har försvunnit i ett statistiskt slukhål och det saknas kartläggning på vad alla dessa unga människor gör om dagarna. Miljöpartiet vill nu att staten tar ett uppsökande ansvar för att dessa unga kommer i kontakt med utbildningsväsen och arbetsmarknad. De vill dessutom satsa mer på Komvux och folkhögskola, samt fler platser på universitet och högskolor.

Reformerna ska finansieras bland annat via en nedtrappning av regeringens jobbskatteavdrag vid inkomster över 40 000 kronor i månaden och genom att slopa den höjda brytpunkten för statlig skatt.

Miljöpartiet har vuxit starkt sedan förra valet och har nu ett relativt stabilt stöd från tio procent av väljarna. Att man har lagt till en ny profilfråga – skolan – kan vara en starkt bidragande orsak till det ökande väljarstödet. Klimatet och skolan är de två områden – bortsett från jobben – som regeringen misslyckats allra mest med under de senaste två mandatperioderna. Bytet av språkrör kan också vara en faktor som spelat in i MP:s lyft i opinionen. Men även Per Bolund har vuxit i rollen som ekonomiskpolitisk talesperson. Han ger ett förtroendeingivande intryck, och är en välbehövlig kontrast till Anders Borgs och Magdalena Anderssons mer robotliknande retorik.

Att Miljöpartiet och Socialdemokraterna i dag står närmare än någonsin är tydligt. Sannolikt kommer de inom en snar framtid att presentera närmare hur deras samarbete kommer att se ut inför valet nästa år.

Läs nyhet: MP vill söka upp unga i marginalen