Att rösta för MP-motioner skulle inte gynna vare sig kampen mot uranbrytning eller utvecklingen av svensk miljö- och energipolitik, skriver Anders W Jonsson (C), 1:e vice ordförande och gruppledare i riksdagen.
Centerpartiet säger sig på torgmöten i hotade orter vara emot uranbrytningen. Men när det väl gäller vid riksdagsomröstning viker sig Centerpartiet, skriver Lise Nordin (MP), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson.
Nu ser vi hur delar av S blickar bakåt på kärnkraften igen. Det är en linje som vi vänder oss emot, skriver Gabriel Wikström, förbundsordförande SSU.
Biståndsministerns föreställning om ett enkelt direkt bistånd är ingenting annat än paternalism och gammalt välgörenhetstänkande, skriver Gun-Britt Andersson, senior rådgivare Global Utmaning.
Regleringar eller förbud mot vinstuttag riskerar att skapa en marknad av trixande för att dölja vinster, skriver Jonas Morian, S-debattör, kommunikationsrådgivare och tidigare informations- och presschef på Attendo..
Möjligheterna att tjäna pengar på sämre kvalitet är uppenbar. När kontrakten väl är undertecknade är det krångligt och dyrt att rätta till misstagen, skriver Hans Dahlberg, tidigare vd Folksam, Finn Löfquist, tidigare. avd. dir. Socialstyrelsen.
Det är inte Europas anställda som ska behöva utgöra återställare för Europas konkurrenskraft genom sänkta löner och försämrad offentlig service, skriver Hanna Wallinder, utredare, Unionen, Thomas Jansson, internationell sekreterare, TCO.
Vid valet 2010 ville en stor del av svenska folket ha arbetstidsförkortning, mer än sex gånger så många som de som då röstade på Miljöpartiet, skriver fyra företrädare för Miljöpartiet.
Sambanden mellan kortare arbetstid, minskad arbetslöshet och lägre sjuktal är mer komplexa än vad förespråkare velat få det att framstå, skriver Joa Bergold (LO).
I Europa finns det 23 miljoner små och medelstora företag (SMF) i Europa och det motsvarar ganska exakt antalet arbetslösa. Alla vet att de nya och nödvändiga jobben måste komma i och genom SMF, skriver Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionens representation i Sverige.
Att förkorta arbetstiden allmänt och successivt, ungefär i takt med produktivitetsökningen, skulle kunna leda till minskade utsläpp helt enkelt genom att den ekonomiska tillväxten avtar, skriver Rikard Warlenius, skribent och doktorand i humanekologi.
Inte oväntat väckte min debattartikel om arbetstidsförkortning ont blod. Men politikens roll måste vara att gå utöver parternas uppgörelser, skriver Mats Essemyr i sin replik.
Utrymmet för löneökningar definieras inte mekaniskt av produktivitetsutvecklingen, utan är också en fördelningsfråga, skriver Josefin Brink (V).
Stämmer det att löneutrymmet måste ligga på två till tre procent per år? Har samhällsvetenskapen äntligen hittat något som liknar en naturlag? Jag tror inte det, skriver Roland Paulsen, doktorand i sociologi.
En alternativ väg framåt i fråga om arbetstidsförkortning är att ge de anställda möjlighet att ta ut en del av löneutrymmet som kortare arbetstid, högre lön eller pensionsavsättning, skriver Lennart Olsen (MP).
