Internationella organisationer med ansvar för urfolken upprepar årligen sin kritik mot Sverige för dess underlåtenhet att bringa reda i samernas rättigheter. Men ingenting händer, skriver Lars Norberg, Stockholm.
En sjunkande löneandel har det senaste decenniet lagts till de obalanser som eurosystemet skapade i form av överhettningar och bubblor i många länder, följt av iskall depression när bubblorna brustit, skriver Ingemar Lindberg, tidigare statssekreterare och utredare på LO.
(S) driver ingen aktiv opposition om avgörande globala utvecklingsfrågor som till exempel kapitalflykt, handelsavtal och klimatkrisen. Det är synd, eftersom den nya tidens utmaning är den globala solidariteten, skriver biståndsorganisationen Forum Syds generalsekreterare Annica Sohlström.
Idén om en bostadspolitik som skulle bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden, skapa goda uppväxtvillkor, hållbarhet och rimliga hyror är sedan länge avförd., skriver Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen.
Det är hög tid att världens ledare börjar prioritera människor före kärnkraftsindustrin. Det skriver nobelpristagaren Desmond Tutu, Greenpeace internationella sekreterare Kumi Naidoo med flera, i ett upprop mot kärnkraft ett år efter olyckan i Fukushima.
Vi bör beskatta annat än arbete. En väg kan vara att höja skatterna på negativ miljöpåverkan, harmonisera momsen och återigen beskatta fastigheter, skriver Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega.
Den internationella kvinnodagen den 8:e mars behövs – både för att fira framsteg som har gjorts globalt för kvinnors rättigheter och som en påminnelse om vad som ännu inte uppnåtts, skriver Annika Jacobson, kampanjchef, ActionAid i Sverige.
För en feministisk vänster är det självklart att samhället inte kan spara in på den gemensamma omsorgen och låta kvinnorna betala, skriver Josefin Brink, riksdagsledamot och 2:e vice ordförande, Vänsterpartiet.
Det är endast när vi utplånat de sociala ojämlikheterna i hälsa som vi kan maximera den hälsopotential som finns i samhället, skriver Mikael Rostila och Susanna Toivanen, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS).
Vi i Vänsterpartiet medverkar gärna till en blocköverskridande överenskommelse om framtida energipolitik med avvecklad kärnkraft, skriver Jonas Sjöstedt (V), partiordförande, Kent Persson (V), ledamot näringsutskottet.
Om vi vill skapa förutsättningar för vår elintensiva basindustri att fortsätta utvecklas och konkurrera på den internationella marknaden, behövs hållbara spelregler för utbyggnaden av ny elproduktion, skriver Eva Flyborg (FP), riksdagsledamot och närings- och energipolitisk talesman.
Utvecklingen i Tyskland har gjort att det finns en stark industri inom förnybar energi i landet, och därmed även ett politiskt tryck från kommersiella intressen i frågorna, skriver Maja Fjæstad, forskare i energihistoria.
Det är uppenbart att den förnybara elproduktionen är dyrare än kärnkraft, skriver Jan-Henrik Sandberg, förbundsordförande och Christer Larsson, förbundsekonom, Pappers.
Att rösta för MP-motioner skulle inte gynna vare sig kampen mot uranbrytning eller utvecklingen av svensk miljö- och energipolitik, skriver Anders W Jonsson (C), 1:e vice ordförande och gruppledare i riksdagen.
Centerpartiet säger sig på torgmöten i hotade orter vara emot uranbrytningen. Men när det väl gäller vid riksdagsomröstning viker sig Centerpartiet, skriver Lise Nordin (MP), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson.
