
Gabriel Wikström: ”Kärnkraften är smutsig, osäker och ohållbar”
Nu ser vi hur delar av S blickar bakåt på kärnkraften igen. Det är en linje som vi vänder oss emot, skriver Gabriel Wikström, förbundsordförande SSU.
Nu ser vi hur delar av S blickar bakåt på kärnkraften igen. Det är en linje som vi vänder oss emot, skriver Gabriel Wikström, förbundsordförande SSU.
Biståndsministerns föreställning om ett enkelt direkt bistånd är ingenting annat än paternalism och gammalt välgörenhetstänkande, skriver Gun-Britt Andersson, senior rådgivare Global Utmaning.
Regleringar eller förbud mot vinstuttag riskerar att skapa en marknad av trixande för att dölja vinster, skriver Jonas Morian, S-debattör, kommunikationsrådgivare och tidigare informations- och presschef på Attendo..
Möjligheterna att tjäna pengar på sämre kvalitet är uppenbar. När kontrakten väl är undertecknade är det krångligt och dyrt att rätta till misstagen, skriver Hans Dahlberg, tidigare vd Folksam, Finn Löfquist, tidigare. avd. dir. Socialstyrelsen.
Det är inte Europas anställda som ska behöva utgöra återställare för Europas konkurrenskraft genom sänkta löner och försämrad offentlig service, skriver Hanna Wallinder, utredare, Unionen, Thomas Jansson, internationell sekreterare, TCO.
Vid valet 2010 ville en stor del av svenska folket ha arbetstidsförkortning, mer än sex gånger så många som de som då röstade på Miljöpartiet, skriver fyra företrädare för Miljöpartiet.
Sambanden mellan kortare arbetstid, minskad arbetslöshet och lägre sjuktal är mer komplexa än vad förespråkare velat få det att framstå, skriver Joa Bergold (LO).
I Europa finns det 23 miljoner små och medelstora företag (SMF) i Europa och det motsvarar ganska exakt antalet arbetslösa. Alla vet att de nya och nödvändiga jobben måste komma i och genom SMF, skriver Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionens representation i Sverige.
Att förkorta arbetstiden allmänt och successivt, ungefär i takt med produktivitetsökningen, skulle kunna leda till minskade utsläpp helt enkelt genom att den ekonomiska tillväxten avtar, skriver Rikard Warlenius, skribent och doktorand i humanekologi.
Inte oväntat väckte min debattartikel om arbetstidsförkortning ont blod. Men politikens roll måste vara att gå utöver parternas uppgörelser, skriver Mats Essemyr i sin replik.
Utrymmet för löneökningar definieras inte mekaniskt av produktivitetsutvecklingen, utan är också en fördelningsfråga, skriver Josefin Brink (V).
Stämmer det att löneutrymmet måste ligga på två till tre procent per år? Har samhällsvetenskapen äntligen hittat något som liknar en naturlag? Jag tror inte det, skriver Roland Paulsen, doktorand i sociologi.
En alternativ väg framåt i fråga om arbetstidsförkortning är att ge de anställda möjlighet att ta ut en del av löneutrymmet som kortare arbetstid, högre lön eller pensionsavsättning, skriver Lennart Olsen (MP).
Europakten garanterar att Europa förr eller senare kommer att genomlida en depression av 1930-talsmodell, skriver Mattias Eriksson, doktorand i nationalekonomi och socialdemokrat.
Europa skadas av en politik med ensidig betoning på nedskärningar. Eurozonpakten bör balanseras med jobb och investeringar. Ett uttalande från toppmötet är inte tillräckligt, skriver Hanna Wallinder, utredare, Unionen, Thomas Jansson, internationell sekreterare, TCO.