När andra aktörer satsar för fullt i förnybar energi redovisar Vattenfall i sin årsredovisning att investeringarna i fossil kraft ökade med 25 procent. Den riktiga paradoxen med Vattenfalls så kallade klimatplan är dock att den innehåller stora investeringar i fortsatt kolkraft, skriver Åsa Romson, riksdagsledamot (MP).
Efter det överlagda mordet på bin Ladin har inte liberalerna försvarat sina värderingar. Inte någon har ställt den enkla frågan: varför fick bin Ladin (och hans fru!) ingen rättegång? I stället fick vi konservatism i kubik, skriver Sara Edenheim, filosofie doktor i historia.
Den digitala järnridå som EU:s ministerråd skissar på är ett direkt hot mot demokrati och yttrandefrihet. Censur är alltid censur – oavsett syftet, skriver Christian Engström, EU-politiker för Piratpartiet.
Att skylla på lönerna som orsak till krisen är ogrundat och omotiverat. Det är viktigt att komma ihåg att finanskrisen och den nuvarande skuldkrisen inte beror på för höga löner, skriver Thomas Janson, internationell sekreterare, TCO.
Det är beklagligt att kommuner väljer att köpa ut arbetstagare som vunnit i AD. Det är dags att höja beloppen eller förbjuda möjligheten, skriver Daniel Falk, Malin Sjunnebo och Åsa Tillberg, förbundsjurister SKTF.
Regeringens femte jobbavdrag om cirka 12 miljarder kronor som aviserades i vårbudgeten leder inte bara till ökade inkomstklyftor och nya hål i välfärdens finansiering, utan också till ökade utsläpp av växthusgaser med sådär en halv miljon ton per år, skriver Rikard Warlenius.
I riksdagsvalet la 6,4 procent av IF Metalls medlemmar sin röst på Sverigedemokraterna. Solidariteten inom arbetarrörelsen och inom IF Metall har brustit. Det behövs en tydlig markering från arbetarrörelsen, skriver Leo Gonzalez, IF Metall.
Sveriges ekonomi växer snabbt och de offentliga finanserna visar överskott. Nu är det läge för investeringar: i människors kunskap och arbetsmarknadsvärde, i rehabilitering av sjuka och i infrastruktur. Men istället sänker Anders Borg skatten, skriver Roger Mörtvik, TCO.
När EU ska ta fram en strategi för romerna får de inte själva delta. Situationen för romerna är på många håll i Europa akut. Även Sverige bär ett tungt ansvar genom de olagliga avvisningarna av romer, skriver EU-politiker Anna Hedh (S).
Allt för ofta sker politiska förändringar utan att konsekvenserna analyseras tillräckligt. Det finns en ideologiskt betingad blindhet både till höger och vänster, skriver Petra Ulmanen i replik till Fölster & Wallen.
EU försöker nu påverka lönebildningen, pensionsålder, pensionssystem, ersättningsnivåer i a-kassan, kommer med krav på sänkta lönenivåer i offentlig sektor och på privatiseringar, krav på sänkta skatter och gemensam skattepolitik. Regeringen får hjälp av EU att bedriva borgerlig politik, skriver tre företrädare för Vänsterpartiet.
Europluspaktens fokus på löneutvecklingen är märklig. Skillnaden i löneökningstakt mellan euroländerna tycks inte ha haft någon större betydelse för ländernas inbördes konkurrenskraft under de gångna tio åren, skriver Göran Zettergren, chefsekonom TCO.
Det är uppenbart att det finns en stereotyp uppfattning av vad som är teori och vad som är praktik. Ritningsläsning, ellära, CNC-programmering eller psykiatri på omvårdnadsprogrammet är exempel på teori med hög abstraktionsnivå som ska omvandlas i praktisk handling, skriver Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO.
Bankerna som har spekulerat måste vara med och betala priset för krisen, det kan inte bara vältras över på skattebetalarna. Nya hårda regler som styr upp finanssektorn bör införas, skriver Jonas Sjöstedt, riksdagsledamot Vänsterpartiet.
Att hantera tjänstedilemmat är den avgörande utmaningen för den svenska modellen. Om vi inte ska höja skatterna (vilket partiordföranden tycks mena) blir det inte fler offentligt anställda, skriver Lars Ingelstam, professor emeritus i Teknik och social förändring.
