Vi vill att regeringen tar sitt ansvar och tillsammans med oss och arbetsgivarna ser till att de industriarbetare som saknar rätt kompetens får den genom ett ordentligt kunskapslyft, skriver Stefan Löfven, förbundsordförande IF Metall.
Den svenska linjen inom klimatförhandlingarna i Bonn är otydlig, trots att det är politisk vilja och handlingskraft som behövs för att skapa nya lösningar på den globala klimatfrågan, skriver Erik Lysén, Internationell chef för Svenska kyrkan.
Den nya S-ledningen behöver inte kasta något av hittills förd miljöpolitik över bord, men måste gripa tillfället i flykten att uppdatera och tydligare visualisera miljöpolitiken som en del av välfärdsbygget, skriver Ove Andersson, Arbetarrörelsens Tankesmedja.
Medborgare i Bosnien måste trycka på sina politiska företrädare att söka kompromisser framför polarisering. Dels i frågan om hur detta multietniska land ska styras, dels hur ett stabilt samhälle kan skapas med hjälp av social och ekonomisk utveckling, skriver Johanna Leander, Palmecentret.
Sveriges försvars- och säkerhetspolitik internationaliseras och inordnas alltmer under Nato-ledda operationer. Samtidigt konstaterar Riksrevisionen att regeringen ”inte har konkretiserat mål eller motiv” för svenska internationella insatser, skriver Sofia Tuvestad, konsult och skribent.
Den pågående internationaliseringen i närings- och arbetslivet kräver ett mer aktivt förhållande till internationella normer. Demokratins värden måste värnas i den nya globala ekonomin, skriver Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist.
De budgettekniska skälen för att lägga ner en rad ambassader i länder som finns inom så kallade "emerging markets" har undanröjts. Utrikesministern måste visa på statsmannaskap och ompröva besluten, skriver Leif Biureborgh, rådgivare Sweco och Svend Thomsen, svensk honorärkonsul, Angola.
Missbruksutredningens förslag att flytta ansvaret för missbruksvården från kommun till landsting bär med sig flera risker. Många kommuner har en större förmåga att väga in sociala aspekter. Missbruk kan inte bara ses som ett medicinskt problem, skriver Anna Carlstedt, IOGT-NTO.
Det finns en grovt missvisande bild av rikedom i Sverige. Många envisas med att se mångmiljonärer bakom snart sagt varenda husknut. Men en närmare titt på statistiken visar att detta är fel. De allra flesta av oss måste vända och vrida på slantarna för att få vardagsekonomin att gå ihop, skriver Philip Lerulf, Timbro.
När andra aktörer satsar för fullt i förnybar energi redovisar Vattenfall i sin årsredovisning att investeringarna i fossil kraft ökade med 25 procent. Den riktiga paradoxen med Vattenfalls så kallade klimatplan är dock att den innehåller stora investeringar i fortsatt kolkraft, skriver Åsa Romson, riksdagsledamot (MP).
Efter det överlagda mordet på bin Ladin har inte liberalerna försvarat sina värderingar. Inte någon har ställt den enkla frågan: varför fick bin Ladin (och hans fru!) ingen rättegång? I stället fick vi konservatism i kubik, skriver Sara Edenheim, filosofie doktor i historia.
Den digitala järnridå som EU:s ministerråd skissar på är ett direkt hot mot demokrati och yttrandefrihet. Censur är alltid censur – oavsett syftet, skriver Christian Engström, EU-politiker för Piratpartiet.
Att skylla på lönerna som orsak till krisen är ogrundat och omotiverat. Det är viktigt att komma ihåg att finanskrisen och den nuvarande skuldkrisen inte beror på för höga löner, skriver Thomas Janson, internationell sekreterare, TCO.
Det är beklagligt att kommuner väljer att köpa ut arbetstagare som vunnit i AD. Det är dags att höja beloppen eller förbjuda möjligheten, skriver Daniel Falk, Malin Sjunnebo och Åsa Tillberg, förbundsjurister SKTF.
Regeringens femte jobbavdrag om cirka 12 miljarder kronor som aviserades i vårbudgeten leder inte bara till ökade inkomstklyftor och nya hål i välfärdens finansiering, utan också till ökade utsläpp av växthusgaser med sådär en halv miljon ton per år, skriver Rikard Warlenius.
