Det finns en längtan efter enkla svar, där konflikter löses med abstrakta principer. Men samhällen utan motsägelsefulla mönster är omänskliga. Att berövas arbetslöshetsstöd när man respektfullt vägrar skaka hand är lika smart som att försöka förändra världen med ett järnrör.
För den som minns 80-talets kamp mot apartheid i Sydafrika och glädjeyran över ANC:s seger i landets första demokratiska val 1994 var det svårt att hålla tillbaka tårarna under förra veckans 20-års jubileum. Men skrapar man på ytan bakom de vackra åminnelserna blir tårarna snart av ett annat slag.
EU:s ledare gav i går beskedet att unionen stödjer det konkursfärdiga medlemslandet Grekland "politiskt" och att man kan tänka sig "samordnade åtgärder". Men grekerna får inte ett öre i direkt eller indirekt stöd. Det kommer knappast att lugna spekulanterna.
Att fylla 31 år brukar vara no big deal. Men för den iranska regimen är revolutionens årsdag den här gången ovanligt ödesmättad. I dag måste den visa stark övertygelse om sin egen orubblighet. Demokratirörelsens uppdrag är motsatsen: att punktera regimens alla maktdemonstrationer.
"Sprutbyte stoppar inte missbruk" basunerade Stockholmsmoderaterna ut på SvD:s Brännpunkt i söndags. Utspelet är bara ytterligare ett penseldrag på den fresk av cynism som präglar alliansens politik för huvudstaden.
Under senare år har en rad skatter som handlar om förmögenheter avskaffats. De rikaste betalar en mindre andel i skatt än andra. Men enligt Skattebetalarnas förening blir orättvisa på ett område (förmögenhetsfördelningen) ett argument för att öka den på ett annat (inkomstfördelningen).
Allt tyder på att Viktor Janukovytj har vunnit presidentvalet i Ukraina över Julia Tymosjenko. Men med en skillnad på några få procent och en historia av fusk är det väntat att den förlorande sidan kommer att protestera och ropa "valfusk". Mycket står på spel för de båda kandidaterna.
En politik för ökad jämlikhet kräver en bred ansats. Skatterna är en viktig pusselbit. Men de stora ojämlikheterna skapas på arbetsmarknaden. Och en sammanhållen skola befrämjar både jämlikhet och social rörlighet. Mer än något annat lär oss årets ekonomrapport från SNS att detta är en av vår tids viktigaste frågor.
Politisk hotretorik och rättslösa poliskontroller följer just nu samma skrämmande logik. Radions P3 har i flera reportage visat polisens rasistiska reflexer i fattiga stadsdelar. Kroppsvisiteringar görs mot unga män med invandrarbakgrund. Utseende och husen de bor i verkar vara enda orsak.
"Människor kommer i kläm. Det är så att säga nästan oundvikligt i varje samhällsförändring", sa Fredrik Reinfeldt före jul. Men de nya villkoren för de långtidssjuka är inga beklagliga missgrepp på marginalen som råkat äga rum, utan en del av en större samhällsförändring.
En sak gör Sverige unikt: att vi hittills - förutom mandatperioden med Ny Demokrati - saknat ett högerextremt, rasistiskt parti i riksdagen. Svenskar är positiva till invandring. Men den svenska journalistkåren är på god väg att ge Sverigedemokraterna en gräddfil in i riksdagen.
Fredrik Reinfeldts ambitioner på välfärdsområdet är knappast att lita på. I dessa frågor har han systematiskt kört med dubbla budskap. Nedrustningen av a-kassan och sjukförsäkringen drabbar främst kvinnor i offentlig sektor, de som Reinfeldt nu påstår sig stötta.
För en vecka sedan toppade stora internationella tidningar med Obamas utspel om en reglering av finanssektorn. Guardian skrev "här kommer den stora globala striden för demokratin: vem är det som styr - bankerna eller valda regeringar?". I svenska medier har det varit märkligt tyst.
Haiti är inte bara en fråga om det akuta stödet till de drabbade, utan också om global jämlikhet. Hur ser beredskapen ut för att hantera nästa katastrof, någon annanstans? Har världssamfundet ork att jämna ut skillnaderna så att katastroferna blir lindrigare, var de än inträffar?
I 20 år har gentrifieringen av Europas stadskärnor rullat på som att den vore en naturlag. Vanliga löntagare har flyttat och en ny borgerlighet tagit över. Förändringen sammanföll med finanssektorns och spekulationsekonomins guldår. Nu är de kanske över. Vad händer då med städerna?
