Det råder en bred politisk enighet om att ”full sysselsättning” är ett viktigt mål. Vad som räknas som full sysselsättning och hur vägen dit ser ut råder det dock delade meningar om. För LO nås full sysselsättning vid låg arbetslöshet, i kombination med en hög och jämn sysselsättningsgrad och små inkomstskillnader.
För att nå dit krävs ett helhetsgrepp kring arbetslöshetsbekämpningen. Det tar vi genom en aktiv ekonomisk politik som syftar till att stimulera en hög och jämn efterfrågan på arbetskraft, en långt bättre utbildningspolitik och en arbetsmarknadspolitik där en bra arbetslöshetsförsäkring och kvalitativa, rustande program är självklarheter. Då kan arbetslösheten pressas tillbaka utan en framväxt av arbetande fattiga (”working poor”).
Ett centralt perspektiv på ungdomsarbetslösheten är att skolan inte klarar sitt uppdrag. Det gör att många unga lämnar gymnasiet utan en fullständig utbildning. Det är oacceptabelt, och ger stora arbetsmarknadsproblem för en relativt stor grupp unga. Utbildningspolitiken måste ta ett det största ansvaret för att komma tillrätta med de stora brister som skolan dras med.
För att ha ett högt och jämnt arbetskraftsutbud kan vi i princip gå i två riktningar. Den ena innebär fortsatta steg mot den liberala samhällsmodellen: urholkad anställningstrygghet genom avreglerade arbetsmarknader, låga ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen och begränsat samhälleligt stöd för omskolning och omställning för arbetslösa.
Den andra riktningen innebär att vi utvecklar den svenska modellen: där hög ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och en aktiv arbetsmarknadspolitik bestående av en kombination av olika program ger minst lika goda sysselsättningsresultat.
Regeringspartierna har valt att göra arbetsmarknadspolitiken baktung genom jobb- och utvecklingsgarantin. Tillgång till kompetenshöjande program kommer in för sent och platserna är alldeles för få. Coachning har blivit svaret på det mesta och långtidsarbetslösa puttas in i återvändsgränden fas 3. Ansvaret för arbetslösheten har på detta sätt förskjutits till de arbetslösa själva. Det ligger inte i linje med att utveckla den svenska modellen.
För LO är riktningen givetvis enkel: vi vill utveckla den svenska modellen. Problem som måste lösas är dock komplexa. Arbetsmarknadspolitiken måste klara att möta upp olika typer av arbetslöshet. Fyra typer av insatser fungerar, givet att de är väl utformade och kommer arbetssökande till del tidigt, utifrån individuella behov.
1. Förmedlingsverksamhet. Studie- och yrkesvägledning, kartläggning av tidigare utbildning och erfarenheter och krav på kvalitativt jobbsökande är exempel på viktiga inslag i förmedlingsverksamheten. Det är också goda arbetsgivarkontakter.
2. Praktik. Praktikplatser av hög kvalitet fungerar i första hand för nytillträdande grupper med liten eller ingen arbetslivserfarenhet. För att få hög kvalitet på praktikplatser behövs dock tydliga krav på handledning och vad man ska lära sig.
3. Arbetsmarknadsutbildning. För en effektiv omskolning och omställning är arbetsmarknadsutbildningen ett centralt verktyg i arbetsmarknadspolitiken. Antalet platser, inklusive förberedande utbildning, är i dag alltför få.
4. Subventionerade anställningar. Med den kraftiga höjningen av antalet platser inom fas 3 har det blivit uppenbart att många arbetsgivare/anordnare föredrar en fas 3-placering framför andra subventionerade anställningar. Fas 3-placering är ekonomiskt gynnsamma för arbetsgivare/anordnare och ger ersättning om nära 5 000 kr per deltagare och månad.
Den som är fas 3:are får dock varken kollektivavtalad lön eller försäkringsskydd utan har som bäst aktivitetsstöd på 65 procents ersättningsnivå. De uppgifter som utförs i fas 3 ska inte heller likna ett ”riktigt” arbete. Det gör att fas 3 är sämre än både praktikplatser och anställningsstöd.
I ”vanliga” anställningsstöd ställs krav på att både lön, andra villkor och försäkringsskydd ska vara i enlighet med kollektivavtal, samt att Arbetsförmedlingen ska samråda med facket innan placering. Ett stort problem är dock att endast löner upp till cirka 19 000 kr i månaden subventioneras fullt ut (vilket är en mycket låg nivå sett till lönerna på svensk arbetsmarknad).
I nystartsjobben ställer regeringen endast krav på att lönen ska följa kollektivavtal. Annars är nystartsjobben ”kravlösa” och det finns ingen kontroll. Nystartsjobben omfattas heller inte av samråd med facket.
Den inriktning på subventionerad sysselsättning som fas 3 och nystartsjobben innebär, medverkar till att dumpa villkor på arbetsmarknaden. LO vill därför se en avveckling av fas 3 och en utbyggnad och samordning av de subventionerade anställningsstöden.
Den som får ett anställningsstöd ska vara garanterad att jobbet innebär relevanta arbetsuppgifter och kollektivavtalsliknande villkor, försäkringar och löner. Arbetsförmedlingen ska samråda med facket om arbetsplatsen i fråga. Väsentligt högre lönenivåer än idag måste också täckas av en rimlig subventionsgrad för att fler jobb ska bli tillgängliga. Detta skulle främst gynna långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Arbetslöshetsförsäkringens koppling till fackliga a-kassor, såväl som den nationella Arbetsförmedlingen, är en nyckel till den svenska kollektivavtalsmodellen och en effektiv matchning av arbetslösa till lediga jobb. Detta gäller dock under förutsättning att de allra flesta löntagare kan kvalificera sig för a-kasseersättning. För att nå dit måste arbetsvillkoret göras mer generöst, nuvarande deltidsbegränsning avskaffas samt ett nytt studerandevillkor införas. Högsta dagpenning måste höjas rejält och medlemsavgiften till a-kassorna ska vara låg och likvärdig för alla löntagare.
Oscar Ernerot, ombudsman, LO
Alica Selmanovic, utredare, LO
Madelene Syrén, utredare, LO
Ulrika Vedin, utredare, LO
Fotnot: Det här är åttonde delen i Dagens Arenas debattserie om arbetsmarknadspolitiken. Läs de tidigare inläggen från Folkpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Läs även Josefin Brinks (V) replik på Penilla Gunther (KD) samt Penilla Gunthers svar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
