Det är arbete som betalar våra löner och vår välfärd. Med ökad produktivitet kan lönerna stiga och välfärdsambitionerna höjas. Arbetslösheten är därför ett dubbelt problem – både för de hundratusentals arbetslösa och för oss alla som är beroende av skatteintäkter till skolan, vården och omsorgen.
De borgerliga partierna vann valet 2006 på jobben och utanförskapet. Efter fem år är resultatet att arbetslösheten i dag är högre, långtidsarbetslösheten ökar och det så kallade utanförskapet har inte rubbats.
Regeringens bärande idé har varit och är att detta skall lösas genom att pressa ned den så kallade reservationslönen, det betyder att man vill sänka de lägsta lönerna på arbetsmarknaden ytterligare. Jobbskatteavdrag, förstörd a-kassa, försämrad sjukförsäkring, Fas 3 och Borgs uppmaning om sänkta lägstalöner är viktiga delar i denna politik. Problemet är att den inte fungerar. Det har inte gett fler jobb men skapat större klyftor och fler fattiga.
För att bryta arbetslösheten och skapa tillväxt som ger nya jobb krävs tre saker: utbildning, utbildning och utbildning. För det första krävs högre undervisningskvalitet i skolan för att förbättra resultaten och säkerställa att alla ungdomar får en bra grund. För det andra krävs breda satsningar på sådan utbildning som skapar rörlighet på arbetsmarknaden, det handlar om vuxenutbildning, yrkeshögskola, arbetsmarknadsutbildning, kompetensutveckling, utbildningsvikariat med mera.
Det är dags att öppna de vattentäta skott som i dag råder mellan reguljär utbildning och arbetsmarknadsutbildning. För det tredje krävs strategiskt samarbete mellan staten, akademin och näringslivet när det gäller forskning och spetsutbildningar.
Sverige och svenska företag konkurrerar globalt med länder som Kina och Indien. I en vass global konkurrens är det en hopplös idé att konkurrera med låga löner. I stället måste Sverige konkurrera med kompetens. Vi socialdemokrater vill därför göra Sverige till en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi.
Behovet av flexibilitet på arbetsmarknaden ökar ständigt. Åtskilliga företagsledare vittnar om framtida kompetensbehov och anger förmågan att lära nytt snabbare än konkurrenterna som den viktigaste konkurrensfördelen. En hög generell kompetensnivå underlättar flexibilitet, en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring, goda möjligheter till utbildning mitt i livet och en aktiv arbetsmarknadspolitik gör omställning till en odramatisk del av arbetslivet.
Den svenska modellen där parterna tar gemensamt ansvar genom kollektivavtal och där staten bidrar aktivt med a-kassa och utbildning har skapat en unik acceptans för att företag som inte är konkurrenskraftiga måste lämna plats för nya verksamheter som ofta kräver högre kompetens men också har högre produktivitet.
Den borgerliga regeringen har urholkat den svenska modellen genom att dra undan statens roll. Man har raserat arbetslöshetsförsäkringen – bara var fjärde arbetslös får i dag någon ersättning från a-kassan – och säger konsekvent nej till utbildning som ger en andra chans. Arbetslösa hänvisas i stället till sysselsättning utan lön inom Fas 3.
Rörlighet och flexibilitet skapas genom att investera i människors kompetens och göra det lättare att byta jobb. Omställning är en naturlig och viktig del av en modern arbetsmarknad. Förslag om att försämra Lagen om anställningsskydd (Las) innebär ett allvarligt hot mot den svenska modellen. Det skulle knappast öka flexibiliteten men innebära att facket inte längre är avtalspart när det gäller uppsägningar. I förlängningen försvagar det rörlighet och omställning på arbetsmarknaden. Den som vill värna kompetens bör satsa på att underlätta utbildning, inte uppsägning.
Ylva Johansson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
Fotnot: Det här är andra delen i en debattserie om arbetsmarknadspolitiken. Läs gårdagens inlägg från Folkpartiet här. Missa inte heller morgondagens inlägg från Moderaterna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
