Thailand Landets största parti ska upplösas och de främsta ledarna förbjuds att delta i politiskt arbete under tio år. Det blev klart efter ett beslut i landets författningsdomstol på onsdagen.
I dag onsdag tog Thailand ett stort steg bakåt på vägen mot ökad demokrati. Phak Kao Klai, ungefär ”framåtpartiet”, som i valet i maj förra året blev det största men sedan förhindrades att bilda regering, skall enligt beslut i landets författningsdomstol upplösas och elva av dess ledare förbjudas att under de kommande tio åren delta i politiskt arbete. Anledningen till domsluten är främst att Phak Kao Klai ville reformera Thailands drakoniska majestätsbrottslagar, som kan ge mellan tre och femton års fängelse för den som ”förtalar, förolämpar eller hotar” kungen, drottningen eller tronföljaren. Det kan räcka med att någon uttrycker en åsikt, lajkar eller delar filer på social medier för att en åtal skall väckas. Nu väntas protester över hela Thailand, vilket kan leda till en inrikespolitisk kris.
Karismatisk politiker
I förra årets val fick Phak Kao Klai 38 procent av rösterna vilket gav det 151 av de 500 folkvalda mandaten i underhuset, eller representanthuset, medan det näst största partiet, den dåvarande partnern Pheu Thai (”för Thailand”) fick 29 procent och 141 mandat. Alliansen fick med andra ord en klar majoritet, men för att den skulle bilda regering behövdes ett godkännande av en majoritet av parlamentets bägge kammare — inklusive överhuset, alltså senaten, vars 250 delegater var utsedda av landets militär. Som många befarat vägrade de konservativa senatorerna att rösta för att Phak Kao Klais ledare Pita Limjaroenrat skulle bilda regering.
Pita är en 43-år gammal, karismatisk politiker och före detta affärsman som under senare år fått närmast rockstjärnestatus hos ungdomen men också bland äldre som även de vill se reformer. Och då gäller det inte bara majestätsbrottslagarna utan även strävan efter ett mer öppet och jämlikt samhälle som står i klang med det moderna Thailand, som vuxit fram under de senaste årtiondena. Pita hade under valkampanjen förra året också lovat att reducera militärens inflytande över politiken, förbättra de fattigas lott och införa verklig demokrati. Det var inget som den traditionella eliten — monarkin, militären och de högsta inom affärsvärlden — kunde gå med på.
Ledde till protester
Pheu Thai, vars faktiske ledare är Thaksin Shinawatra, en stormrik affärsman och före detta premiärminister som avsattes i en militärkupp 2006 och sedan gick i exil i Dubai, bytte efter valet sida och allierade sig med partier som står eliten nära. Samtidigt lovade Pheu Thais ledare att de, till skillnad från Pita och Phak Kao Klai, inte hade några som helst planer på att ändra lagen om majestätsbrott. Med de icke-folkvalda senatorernas stöd kunde Pheu Thai då bilda en koalitionsregering med småpartier och Srettha Thavisin, en affärsman inom fastighetsbranschen som står Shinawatrafamiljen nära, blev ny premiärminister. Kort därefter återvände Thaksin till Thailand och blev delvis benådad från tidigare korruptionsdomar. Det var inte vad folk hade gått till val på och det blev då som väntat protester över hela landet. Pheu Thai såg sitt tidigare stöd dala och demonstranter och även tidigare anhängare anklagade Thaksin för förräderi.
Kan bli nya sammanstötningar
Nu när Phak Kao Klai olagligförklarats och dess främsta ledare försetts med politikerförbud har partiets kvarvarande folkvalda ledamöter sextio dagar på sig att gå över till ett nytt parti eller förlora sina platser i representanthuset. Amnesty International var först med att utfärda ett uttalande efter domsluten, som kallas för ohållbara och visar ”myndigheternas fullständiga åsidosättande av Thailands internationella åtaganden om mänskliga rättigheter” och kränker ”rätten till yttrandefrihet och föreningsfrihet mot lagstiftare som helt enkelt utförde sin plikt att föreslå lagar”. Amnesty påpekar också att Thailand har ”förbundit sig offentligt till globalt ledarskap för mänskliga rättigheter genom att ansöka om en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter”.
Det har ännu inte blivit några protester på gatorna i Bangkok och andra städer, men de våldsamma sammanstötningar som skedde vid tidigare kriser 1973, 1976, 1992, 2009, 2010, 2014, 2020 och 2021 kan mycket väl hända igen. Sedan den absoluta monarkin avskaffades 1932 har Thailand dessutom sett tolv lyckade militärkupper, ett tiotal misslyckade kuppförsök och haft tjugo olika grundlagar och författningar. Den thailändska monarkin ansågs länge av statsvetare och politiska analytiker, asiatiska såväl som västerländska, vara den stabiliserande faktorn i Thailands för övrigt kaotiska politik.
Står vid ett vägskäl
Den rollen spelade monarkin kanske också när den förre kungen Bhumibol Adulyadej satt på tronen. Han var inte fyllda nitton när han blev kung och var det fram till sin död 2016. På den tiden hördes få röster mot monarkin, men det har ändrats radikalt efter att sonen Vajiralongkorn efterträdde honom. Vajiralongkorn åtnjuter inte på långt när samma respekt och den roll kungen kommer att spela i framtiden har därför blivit en viktig fråga. Monarkin i dess nuvarande tappning representerar i sin tur en enligt många föråldrad politisk ordning, och på sociala medier framförs kritik på ett sätt som tidigare inte var möjligt.
Kritiken mot de hårda majestätsbrottslagarna och de konsekvenser de fört med sig har skett parallellt med att Thailand gått framåt ekonomiskt och socialt. Valet förra året visade tydligt att många anser att landet behöver det modernare statsskick Phak Kao Klai stod för. Och det hoppet är inte borta bara för att Phak Kao Klai inte längre finns som parti. Thailand står vid ett vägskäl och vare sig eliten vill det eller inte blåser förändringarnas vindar över Thailand. Det finns ingen väg tillbaka till den gamla, förlegade ordningen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
