Vi måste förändra både vår livsstil och värdegrund för att klara av omställningen till ett hållbart och klimatvänligt samhälle. Det skriver Emin Tengström och Gunilla Almered Olsson.
De flesta vet att världen står inför en stor förändring, en brytpunkt. Den fossila energin ska på relativt kort tid bytas mot icke-fossil, en gigantisk uppgift. Många föreställer sig att energiskiftet kommer att lyckas genom den så kallade gröna omställningen och att man därigenom når Parisavtalets primära mål om en inbromsning av den globala medeltemperaturens ökning vid 1,5 grader C. Men vad händer vid brytpunkten? Det handlar om klimatförändringen och dess effekter, om skiftet från fossil till icke-fossil energi och dess effekter samt om ekosystemens förändringar och reduktionen av ekosystemtjänster (till exempel tillgång på rent sötvatten).
Syftet med denna artikel är att peka på konsekvenser för några av de viktigaste samhällsfunktionerna som är direkt berörda av energiskiftet – och diskutera förutsättningar för att den gröna omställningen ska leda till en hållbar och rättvis samhällsutveckling.
Hur påverkas samhället?
För att undersöka hur en brytpunkt påverkar olika samhällsområden, utgår vi från tre antaganden. Vi antar att 1) Parisavtalets mål inte uppnås, även om ett antal stater når sina delmål; 2) klimatkrisen därmed förvärras; 3) den förvärrade klimatkrisen tvingar fram en snabbavveckling av praktiskt taget all fossil energi.
Vi kallar det tillstånd som då råder för Den nya situationen.
Energisystemets förändring har övergripande inverkan på alla samhällsområden. Vi har valt ut sex viktiga samhällsområden. Vi är medvetna om att urvalet är selektivt och inte heltäckande. Tidsperspektivet vi använder är en 25 års period fram till 2050.
1. Hur påverkas migrationen?
Vi inleder med migrationen eftersom den är en ständigt ökande utmaning som måste hanteras i regioner med mindre direkt kännbara klimateffekter. Människor tvingas att fly sina livsmiljöer från områden där klimatförändringens effekter som översvämningar, torka och stigande havsnivåer gör försörjning omöjlig. I ett globalt perspektiv ger frågan om utvecklingen av migrationen anledning till speciell uppmärksamhet. Redan idag är den omfattande, enligt en FN-rapport beräknas cirka 80 miljoner människor vara migranter av olika anledningar. I den nya situationen kommer detta antal att öka betydligt.
Världsbanken har beräknat att antalet klimatflyktingar globalt kan uppgå till en kvarts miljard människor år 2050. Det är svårt att se en lösning på detta problem. Befolkningen i flertalet länder är negativ till ökat mottagande av flyktingar, även i länder som tidigare varit positiva. Detta kommer att leda till en mångfald av tragedier och konflikter.
2. Hur påverkas energiförsörjningen?
Energiskiftet är en gigantisk uppgift. Flera omständigheter gör den speciellt svår att genomföra. Globalt står fossil energi idag (2023) för 62 procent , en minskande andel. Samtidigt finns ett växande energibehov i världen. Tiden som återstår för att begränsa klimatförändringen är begränsad. Dessutom kan säljare och köpare av fossil energi sabotera avveckling.
Utbyggnaden av den förnybara energin måste göras så att den täcker inte bara det nuvarande energibehovet utan också det växande globala behovet.
Utbyggnad av den förnybara energin (vatten, vind, sol och bioenergi) är en möjlighet. Stora framsteg har gjorts inom vind och sol så att de prismässigt kan konkurrera med den fossila energin och dessutom har dessa energikällor en ständigt flödande fri tillgång. I några länder bedöms kärnkraft som nödvändig men den är inte ekonomiskt försvarbar, tar lång tid att bygga ut och förvaret av riskavfall är fortfarande olöst efter 50 års diskussioner.
Utbyggnaden av den förnybara energin måste göras så att den inte bara täcker det nuvarande energibehovet utan också det växande globala behovet. Risken är stor för en kommande ihållande energibrist. Utrustning för energi från sol och vind kräver fortfarande sällsynta mineraler. En ökning av förnybar energi driver efterfrågan på dessa mineraler och på ökad gruvdrift med stora samhällskonflikter. Paradoxen blir att energi och elproduktion från förnybara källor också leder till ohållbarhet. Det stora problemet är den ständigt ökande konsumtionen av energi. En olöslig ekvation. Detta är kopplat till vår livsstil och till en orättvis och osolidarisk konsumtion.
3. Hur påverkas tillgången till livsmedel?
Tillgången på livsmedel från hela världen bli avsevärt annorlunda utan tillgång på billiga globala transporter som det fossila energisystemet möjliggjort. Produktionsmetoder och produktionssystem som förutsatt tillgång på billig (fossil) energi och tillgång på vatten – kommer att förändras i den post-fossila situationen, när resursbrist blivit verklighet. Det industriella och storskaliga jordbruket kan drabbas både av energibrist och av ekosystemändringar som biologiskt förstörda jordar och brist på pollinatörer. Detta leder till minskad matproduktion.
En tänkbar möjlighet för att hantera sviktande matförsörjning är att ge de globala matsystemen mindre betydelse och ersätta med regionala och lokala matsystem. Agroekologiska produktionsmetoder som bygger på kretsloppstänkande och mångfald av grödor och livsformer används. Effektivitet i resursanvändning uppnås genom att metoder och grödor är anpassade till det lokala ekosystemet. Biologisk mångfald är en förutsättning för hållbar matproduktion. Därför blir skalan och innehållet i de olika produktionsytorna utformat för att gynna biologisk mångfald, odlad och vild. Nu pågår en intensiv utveckling av sol-eldrivna maskiner designade för vegetabilieproduktion och flera varianter finns redan i handeln. Särskild potential har utveckling och innovation av nödvändiga logistiksystem för klimatvänlig distribution och leveranser inom de hållbara matsystemen.
4. Hur påverkas transportsystemen?
Över hela världen drivs motoriserade transportmedel mestadels av fossilt bränsle – med undantag för järnvägen. Beslutet att på sikt avveckla denna energiform utgör en stark drivkraft till förändring.
Bilindustrin är redan igång med att lägga om sin tillverkning för elektrifiering av fordonsparken. Det rullar idag 10 miljoner elbilar på vägarna. Men det är långt till målet att ställa om de 1000 miljoner bilar som finns i världen. För tunga lastbilstransporter pågår utveckling av eldrift med bränsleceller och vätgas. Inom sjöfarten sker samma utveckling. Inom flyget kan kortare sträckor snart trafikeras med eldrivna flygplan, medan flygtrafik på längre sträckor blir en svårare nöt att knäcka.
Om det skulle uppstå energibrist eller visa sig nödvändigt att påskynda den fossila energins avveckling jämfört med dagens ambitioner (EU på 30 år, Kina och Indien på 40), då återstår enbart att reducera all motoriserad rörlighet. I ett globalt hushållningsperspektiv framstår en sådan förändring som nödvändig. En ständigt ökande godstrafik liksom ökat turistresande hotar i grunden de globala och lokala ekosystemen och därmed människans överlevnad.
5. Hur påverkas industrin?
Industrin är den nuvarande samhällsutvecklingens ekonomiska motor. I den nya situationen kommer industrin att utsättas för ett hårt förändringstryck. Hur klarar industrin den omställning som krävs, särskilt om det uppstår en långvarig energibrist och väsentligt stegrade transportpriser. En möjlighet blir att söka underleverantörer på närmare håll och att krympa sin marknads geografiska utsträckning. Ekonomins globalisering följs av en regionalisering.
Om alla våra antaganden realiseras i verkligheten, tror vi att den nya situation som leder till en brytpunkt i samhällsutvecklingen inträffar någon gång under de närmaste decennierna.
I ett globalt hushållningsperspektiv framstår industrins problem som mer allvarligt. Den expansion som industrin ofta eftersträvar och som bygger på förbrukning av icke-förnybara resurser som exempelvis metaller, är inte generellt tillämpbar i en värld begränsad av planetens resurser. Krav på en mycket högre grad av resurseffektivitet, 80 procent, stimulerar utveckling av nya produktionsprocesser och längre livslängd hos produkter. Knappheten på resurser kommer att tvinga fram hög återvinning av material. Tillverkning av utrustning för den gröna omställningen, till exempel nya typer av solceller och batterier baserade på förnybara råvaror, kan utvecklas till stora verksamheter.
6. Hur påverkas politiken?
Politiken är en del av samhället och i en förändrad samhällssituation påverkas förutsättningarna för politikens inriktning och arbetssätt. Nya politiska frågor som handlar om hur man skapar en värld där underlaget för människans tillvaro på jorden inte föröds, kräver internationellt politiskt samarbete av hittills inte skådat slag. Det finns idag en tydlig insikt – på retorisk nivå – inom FN-länderna om behovet av internationellt politiskt samarbete och engagemang i global resurshushållning.
Naturvårdsverket skriver på sin hemsida 2023 om Globalt klimatsamarbete:
”Avgörande för om världen ska kunna slå in på en utvecklingsväg i linje med Parisavtalets ambitioner är att de utsläppsminskande strategier som världens länder genomför också syftar till att uppnå andra samhällsmål samtidigt… och att de mycket omfattande subventionerna till fossil energi runt om i världen minskas.”
Den andra politiska utmaningen är att hantera den mångfald av konflikter på olika nivåer, internationellt, nationellt och lokalt (om naturresurser, ekologi och socioekonomi) som den nya situationen ger upphov till.
Hur förverkligas dessa politiska utmaningar idag?
Vad krävs för att brytpunkten ska leda till en hållbar och rättvis samhällsutveckling?
Om alla våra antaganden realiseras i verkligheten, tror vi att den nya situation som leder till en brytpunkt i samhällsutvecklingen inträffar någon gång under de närmaste decennierna.
Det förespås en utveckling inom den närmaste 25-årsperioden av ökad migration, ökade konflikter, ökad resursknapphet, ökad energibrist, ökad utveckling av förnybar energi från sol och vind, ökad lokal och regional matproduktion, minskad mobilitet genom regionalisering, teknologisk utveckling med bland annat återvinning och cirkulära system.
Den nuvarande samhällsutvecklingen som pågått en kort tid, antropocen, cirka 200 år, underminerar basen för människors tillvaro på jorden. För att bygga upp ett nytt, hållbart och rättvist samhälle behövs förändringar av 1) samhälleliga system (ekonomi, politik, rättssystem med mera), 2) förändring av livsstil framför allt i den rika världen och i nya industriländer och, 3) förändring av världssyn och värdegrund.
Den så kallade gröna omställningen riskerar att bli ytterligare en ny fas i exploatering av naturresurser om inte resursförbrukningen bromsas.
Energiskiftet från fossilberoende till försörjning med förnybara energikällor ger möjlighet till deltagande på lokal nivå. Till skillnad från den fossila energin är förnybara energikällor som sol och vind fritt tillgängliga. Självförsörjning på lokal nivå är möjlig. Komplicerad och kostbar infrastruktur är inte nödvändig på samma sätt som med fossilbaserad energi. Genom andelsparker och gemensamma lösningar kan el genereras med ett större mått av oberoende och lägre kostnader jämfört med fossil energi.
Energiförbrukningen – även om energin är genererad från förnybara energikällor – är nära kopplad till materialförbrukning av icke förnybara resurser som mineraler.
Denna ohållbara utveckling måste brytas – ”vi har bara EN planet”. Den så kallade gröna omställningen riskerar att bli ytterligare en ny fas i exploatering av naturresurser om inte resursförbrukningen bromsas. Resursförbrukningen måste minska genom effektivisering, teknikutveckling och – inte minst – förändrad livsstil.
Teknikoptimism räcker inte som framtidslösning. Ett hållbart samhälle kräver en breddning av utvecklingen med enkla teknologier och innovationer som bygger på användning av förnybara material, effektiv återanvändning och lokal ekologisk kunskap och kanske till viss del gamla tekniker. Informationsteknologin kombinerad med dessa ger nya möjligheter.
Mycket av hållbarhetsarbetet sker på den lokala nivån och förutsätter lokalt deltagande, samarbete och demokrati. Sambandet mellan de lokala systemen och de globala planetära processerna kräver att de olika nivåerna, internationellt, regionalt och lokalt, kan överbryggas och ha ett kontinuerligt samarbete.
Omställning till ett hållbart och klimatvänligt samhälle kräver en ny livsstil och en ny värdegrund.
Fem tänkbara komponenter för en ny värdegrund:
- Ny Livsstil. God livskvalitet – när mänskliga basbehov är tillgodosedda – definieras inte av materiell konsumtion utan av sociala relationer, tillhörighet, gemenskap i arbete och fritid, lek, skapande, omtanke och empati.
- Ny existensförståelse och natursyn. Insikten att människan är ytterst beroende av planetens naturgivna förutsättningar och att människan är en del av naturen. Det är den mest grundläggande principen för en ny livsstil. Samtidigt ger den förståelse för nödvändigheten av global hushållning.
- Ny syn på tiden. Acceptera att tiden är begränsad både på kort och lång sikt. En mer balanserad syn på tiden behövs för att skapa en lugnare livsrytm. Det gäller att kunna vila i nuet, medan tanken på det förflutna och på framtiden blir en återkommande källa till inspiration och för att föreställa sig andra sätt att leva än nutiden.
- Ny syn på människolivets mening. Redan i skolan bör alla konfronteras med frågan ”Hur vill du använda din stund på Jorden?” Kulturell mångfald och olika kulturers förståelse och relation till ekosystemet bejakas.
- Ny syn på jämlikhet och rättvisa. På en planet med en ännu växande befolkning blir kraven på rättvis konsumtion av livsnödvändiga resurser som energi, vatten, mineraler och biologisk mångfald grundläggande. Denna princip har tillämpats för ransonering av livsmedel i krigstid i Europa och i några länder med vattenbrist finns den principen i dag.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
