Media Det här är Discoverys andra OS, ändå känns de helt bortkomna. Som att det är första gången de sänder ett stort sportevenemang, skriver Ronald Åman.
Televiserad buskis.
Så beskrev den bitske Johan Croneman det i sin TV-krönika i förra veckan.
Discovery har – med all rätt – fått stark kritik för sina sändningar från OS. Inte minst på grund av alla reklaminslag som spränger sönder helheten. Annonsörerna har lockats dit för att ”stärka varumärket” – vem ställer inte upp på den olympiska idén: ” I OS är det inte viktigast att vinna utan att delta, det viktigaste i livet är inte att segra utan att kämpa väl.”
Det olympiska mottot lyder: Citius, Altius, Fortius eller på svenska – snabbare, högre, starkare. Det kan även gälla sändningarna, men bara de två första adjektiven.
OS har under många år visats på SVT, men inför OS i Sotji 2014 köpte Viasat (nuvarande Nent Group) rättigheterna till spelen. De visade även OS i Rio de Janeiro 2016. Sedan gav sig Discovery in i kampen om sändningsrättigheterna och köpte till sig samtliga OS mellan 2018 och 2024.
Man är osäker på om det är OS med reklam eller reklam med OS.
Discovery betalade 3 miljarder kronor per OS för tv-rättigheter i samtliga europeiska länder. Det kompenserar Discovery genom att trycka in så mycket reklam i de analoga tv-sändningarna att man är osäker på om det är OS med reklam eller reklam med OS.
Under upptakten av OS i Tokyo har tittare reagerat på teknikproblem, och att det i vissa sändningar saknats svenska kommentatorer.
Discoverys PR-manager låter meddela att alla linjära sändningar på Kanal 5 och Kanal 9 har svensk kommentering, samt de linjära sändningarna de visar digitalt på Discovery plus.
Begreppet plus (eller + som Discovery själva skriver) har hamrats in i olika sammanhang. Ett talande exempel var när Daniel Ståhl och Simon Pettersson firade sina medaljer efter diskusens dramatiska final. Ståhl som levde upp till favoritskapet kastade hem guldet. När medaljfördelningen var klar virade han in sig i en svensk flagga tillsammans med silvermedaljören Simon Pettersson och skickade en hälsning direkt hem till svenska folket:
– Tack för att ni kollade, och betalade extra för Discovery Plus, men det var värt att se.
Discovery har dessutom haft problem med de sändningar som gått enbart digitalt:
Vi har tyvärr haft en del tekniska problem med den svenska kommenteringen på de sändningar som endast ligger digitalt på discovery+, vilket vi jobbar väldigt hårt med och det förväntas vara löst inom kort.
Återigen är de olympiska spelen världens största idrottsevenemang, därtill tusentals timmar som vi producerar och sänder ut direkt på discovery+. Vi är som sagt medvetna om att det inledningsvis varit några mindre tekniska problem och vi jobbar fortsatt väldigt intensivt för att leverera en högkvalitativ upplevelse till våra tittare, och för att minimera eventuella incidenter.
Här gör Discovery det för enkelt för sig. Det är inte enbart teknikproblem som skaver upplevelsen. Det är innehållet i studiesändningarna, det som kallas content (kənˈtɛnt), som är problemet.
Jag har mer än 40 års erfarenhet av kommunikation i olika roller. Som reklambyråägare, varumärkeskonsult och som kommunikationsrådgivare (vad, när, hur, varför?) ställer jag mig tveksam till att reklamen stärker deras varumärken. Jag är benägen att säga att den är kontraproduktiv. Reklamtröttheten bland tittarna är inte oansenlig.
Discovery har även ett ”ett öppet mål” att på kvällen, på bästa sändningstid, diskutera, analysera, beskriva, berätta i sitt OS-magasin, ”OS-kväll med Almenäs”. Men det blir bara trams med spelade skratt, grimaser, narrar, kostymer och grälla färger.
Som sagts tidigare: studiosändningarna är värst. Jessica Almenäs gör en habil insats, men kemin med Patrick Ekwall är som olja och vatten, jag vet inte vem som är vad. Ekwall gör ett lekprogram för sig själv, vid sidan av, ett program i programmet. Ekwall och Almenäs skall här ”visa kemi” är det tänkt. Men det havererar och kvar blir bara larv.
Det är som att se en examensproduktion från någon folkhögskolas tv-studiolinje. Men det är primärt varken Ekwalls eller Almenäs fel, utan Discoverys.
Det här är Discoverys andra OS, ändå känns det som att de är helt bortkomna. Som att det är första gången de sänder ett stort sportevenemang. Eller glömt bort hur man gör.
Nu återstår en knapp vecka, så hur gör du för att stå ut med att de olympiska spelen blivit televiserad fars?
De svenska medaljerna i de olympiska spelen kommer med en viss (o)regelbundenhet. Men en sak är säker – Discovery blir aldrig aktuell i klassen TV-sändning. De åkte ut redan i försöken.
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
