AI Deepseek presterar i klass med AI-modeller från USA men till en bråkdel av kostnaden. Det innebär stor potential för spridning av den kinesiska regimens propaganda.
Det anmärkningsvärda med AI-modellerna som det kinesiska företaget Deepseek nyligen lanserat är inte förmågan, då de på sin höjd presterar lika bra som ledande amerikanska konkurrenter. Det är istället priset som är den stora bedriften.
Visserligen råder det tvivel kring huruvida företaget endast spenderade 60 miljoner kronor på att träna en av sina modeller, eller om man verkligen bara använde de mindre avancerade mikrochip som uppges i den egna rapporten. Men det råder full enighet om att Deepseek är omkring 50 gånger billigare att använda än ChatGTP från OpenAI.
Dessutom ligger källkoden till företagets AI-modeller öppen. Det innebär dels ett alternativ för användare som inte vill eller kan betala för ChatGTP. Dels kan företag eller myndigheter som själva vill utveckla artificiell intelligens vända sig till och bygga på Deepseek.
Propaganda och falska nyheter
En AI-modell blir en produkt av informationen den matas med. I Deepseeks fall handlar det i stor utsträckning om kinesisk propaganda.
Visserligen är det få som – i annat syfte än att blottlägga brister – kommer att ställa frågor om massakern vid Himmelska fridens torg eller Xi Jinping. Men vid sidan av självklarheterna repeterar Deepseek även statliga kinesiska mediers felaktiga citeringar av amerikanska presidenters uttalanden om Taiwan, och uppger att det var ukrainare som iscensatte massakern som den ryska militären utförde i Butja.
kinesiska chattprogram i sina svar måste reflektera ”socialistiska kärnvärderingar”
Detta enligt forskare från organisationen NewsGuard visat, i en rapport som gav Deepseek 17 procents korrekthet i att återge nyhetshändelser och relaterad information. I 30 procent av tillfällena återgav företagets AI-modeller falsk information, och 53 procent information som inte var användbar.
Det ger en 10 procentenheter större felaktighet än genomsnittet hos de västerländska modellerna som deltog i testet. Även om marginalen inte är enorm så riskerar alla frågor som har med nyhetshändelser, politik eller historia att göra att generera svar som är färgade av den kinesiska regimens propaganda.
Snabba framsteg
Detta är liknande mekanismer som för Tiktok, där propaganda göms i ett större flöde med mode, resor eller annat lättsamt innehåll. En betydande skillnad är dock att Deepseek är ett mer kraftfullt verktyg med större potential för viktigare användningsområden.
Framstegen har varit särskilt dramatiska det senaste halvåret. Detta har fått Dario Amodei, som är vd för Anthropic, att förutspå att vi inom två år kommer få se AI som är ”smartare än nästan alla människor på nästan alla saker”.
Matt Sheehan och Scoot Singer vid Carnegie Endowment for International Peace skriver i Foreign Policy att Kina med en billigare AI-modell med liknande prestanda som västerländska motsvarigheter är bättre rustat att sprida modeller som underminerar yttrandefriheten och utövar censur enligt kinesiska myndigheters önskan.
Till New York Times säger Matt Sheehan att det land som tar fram den bästa och den mest använda modellen kommer få stora fördelar inte bara ekonomiskt, utan även inom nationell säkerhet och globalt inflytande. Givetvis finns även stor potential för militära framsteg.
Myndigheterna ett tveeggat svärd
Detta har inte gått Peking obemärkt förbi. 2017 lanserade Kinas regering en plan om att landet ska bli världsledande inom AI till år 2030. Sedan dess har otaliga miljarder kastats över aktörer i branschen vilket vid sidan av Deepseeks framgångar även lett till skapandet av sex stycken ”AI-tigrar” som Zhipu och Baichuan.
Vid G20 i Rio de Janeiro i slutet av förra året sade Xi Jinping att artificiell intelligens inte ska vara förunnat rika länder och förmögna aktörer. Tack vare Deepseeks kan Kina nu posera som en välvillig partner redo att dela med sig av sin kunskap, som låter utvecklingsländer använda och bygga vidare på öppen källkod i kontrast till de marknadsledande konkurrenternas proprietära mjukvaror.
Kinas världsbild kommer på köpet. 2023 utfärdades riktlinjer om att kinesiska chattprogram i sina svar måste reflektera ”socialistiska kärnvärderingar” och undvika att underminera statens makt. Flera databaser som världen över används för att träna AI-modeller har blockerats, och ersatts av en rad uppsättningar data med ”rätt värderingar” från bland annat partitidningen Folkets dagblad.
Uppmärksamhet från myndigheterna är något av ett tveeggat svärd som innebär både väldiga resurser och stränga riktlinjer. Att Deepseek nu tvingas till denna balansgång märktes av att företagets grundare och vd Liang Wenfeng bjöds in till ett möte med premiärminister Li Qiang den 20 januari, alltså samma dag som den senaste AI-modellen R1 lanserades.
Förbud mot Deepseek
En jämförelse kan även göras med Huawei, telekombolaget vars nätverksutrustning förbjudits i flera demokratier men som ändå behållit en världsledande ställning tack vare verksamheten i auktoritära länder. Vi kan nu stå inför en liknande uppdelning inom AI.
Till skillnad från Huawei så krävs ingen särskild hårdvara för att använda Deepseek; det räcker med en internetuppkoppling. Därmed finns potential att nå fler användare i väst. Tiktok har redan visat att många användare i demokratier struntar i varifrån en mjukvara kommer så länge den är funktionsduglig, billig och underhållande.
Myndigheter i Italien, Australien, Sydkorea och Taiwan har redan infört förbud mot Deepseek. I USA har Nasa och flottan redan utfärdat restriktioner, samtidigt som parlamentariker förbereder lagförslag för bredare förbud.
Exportsanktioner effektiva
På sina håll har Deepseeks framgångar tagits till intäkt för att USA:s exportrestriktioner på mikrochip till Kina är verkningslösa. Men de tvingar företaget att vara mer kreativt med mindre resurser. Snarare är det tänkbart att Deepseek hade kunnat utveckla en ännu bättre AI-modell med obegränsad tillgång till de senaste chippen från Nvidia.
Liang Wenfeng sade nämligen själv förra sommaren att pengar aldrig har varit ett problem, men att förbudet mot avancerade mikrochips är besvärande. Han återupprepade enligt uppgift detta i sitt möte med Kinas premiärminister förra månaden.
Deepseek kan således intensifiera techkriget mellan Kina och USA, med sanktioner som innefattar tredje land och även riktar sig mot dataset eller molntjänster.
En av de sista åtgärderna Joe Biden vidtog som president i denna konflikt var att avsevärt skärpa exportrestriktionerna för mikrochip till Kina.
Men som så mycket annat är det oklart hur Donald Trump kommer agera, och hur Kinas ambitioner att slå mot informationsfriheten genom att bli världsledande inom AI påverkas av en eventuell bredare uppgörelse mellan världens två stormakter.
Jojje Olsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
