Arbete Distansarbetet har skapat nya former av både hot och möjligheter på arbetsmarknaden. Jon Weman har tittat närmare på en utveckling där ökad digital övervakning möts med sabotage-appar.
Företaget Interguard är en pandemins vinnare. De säljer ”en agentbaserad lösning som ger dig molnbaserad kontroll över dina anställdas ändpunkt”, som Interguard uttrycker det med en imponerande koncentration modeord.
Enklare uttryckt i deras egen Youtube-video ”en övervakningskamera i varje dator”, kapabel att registrera tangenttryckningar, vilka program som är öppna, surfhistorik och när som helst spionera in i den anställdes kök genom att aktivera webbkameran.
Interguard och liknande företag försöker möta en ”panikrusning” sedan de stora nedstängningarna och övergången till distansarbete började, enligt Bloomberg. Andra arbetsgivare kräver enligt nyhetsbyrån av sin hemjobbande personal att de konstant ska ha ett videosamtal öppet.
Men anställda har slagit tillbaka med sina egna tricks. Appen ”Zoom escaper” kan ställas in för att simulera dålig uppkoppling eller ngt av flera alternativ för störande ljud som kan användas som ursäkt för att logga ut.
Utvecklaren, Sam Lavigne, säger utan förskönande omskrivningar att han hoppas folk ska använda det för att ”smita från möten och arbeta mindre … jag har funderat på hur sabotage kan fungera i den digitala världen”. Distansarbetet har öppnat helt nya fronter för lågintensiv klasskamp.
Många bedömare uppskattar att arbetslivet kommer vara oåterkalleligen förändrat också när covid-19 så småningom fås under kontroll: ”digitaliseringen kommer att ta ett stort steg framåt. Vi kommer att vänja oss vid att jobba på distans, ha digitala möten … distansutbilda oss och så vidare”, skriver exempelvis näringslivets forskningsinstitut Ratio.
Mark Zuckerberg vill under det närmaste årtiondet göra hälften av Facebooks kontorsbundna arbetsstyrka hemarbetande (han verkar tala om fast anställda och överhuvudtaget inte räkna in de tiotusentals ”spökarbetare” som redan idag sköter bland annat moderering hemifrån på korttidskontrakt).
Tidningen Jacobins Luke Savage förutspår att hemarbete kommer ge arbetsgivarna ”mer kontroll än någonsin”, när arbetet via dator och telefon följer med oss in i tidigare privata vrår. Distansarbetare jobbar i genomsnitt nästan en timme mer om dagen, enligt en Harvardstudie. Enligt en annan undersökning, från Eurofund, överskrider de dubbelt så ofta EU:s maxarbetsvecka om 48 timmar, och en tredjedel jobbar obetald övertid flera gånger i veckan, mot bara 5 procent bland kontorsplacerade. Det upplevda tvånget att ständigt vara nåbar verkar bland annat lett till ökande sömnproblem, enligt en italiensk studie.
Irland är det senaste landet att lagstifta om en ”rätt att koppla ned”, det vill säga att slippa hantera mail och telefonsamtal från jobbet utanför arbetstid. Sådana lagar finns i ett tvåsiffrigt antal länder nu, främst i Europa men också bland annat Argentina och Filippinerna; i samtliga utom Frankrike har de införts efter pandemiutbrottet.
Fredrick Taylor hade älskat de nya möjligheterna att övervaka kontorsarbetare ned till minsta klick och tangentnedslag.
Att det alls behövs en lag, att många av oss annars tillåter arbetet att krypa in på vår lediga tid kan bero på informellt tryck och förväntningar från arbetsgivaren, konstaterar till exempel arbetslivsforskaren Karolina Parding, som är svårare att stå emot i tider av arbetslöshet och osäkra anställningar. Men också för att vi drivs till det av vår egen ansvarskänsla.
Dock: de allra flesta anställda vill inte heller gå tillbaka till den gamla ordningen. 80 % av nya hemarbetande hoppas till exempel kunna fortsätta med det i större eller mindre utsträckning, enligt en stor studie Microsoft ligger bakom.
Ber vi om vår egen exploatering?
Vi är dessutom mer produktiva hemma, visar samma studie. Men det finns ett intressant förbehåll: produktivitetsplusset minskar ju mer enformiga arbetsuppgifterna är, för att helt försvinna för de tråkigaste.
Frederick Taylor, den ”vetenskapliga arbetsledningens” fader, och efterföljare som tidsstudieexperterna hade älskat de nya möjligheterna att övervaka kontorsarbetare ned till minsta klick och tangentnedslag, och det ligger nära till hands att tro att all denna närgångna data kommer användas för att försöka driva upp arbetstakten och öka detaljstyrningen.
Men inte bara hatade arbetarna tidsstudier och gjorde allt för att sabotera dem, idén om att kontrollera arbetare som maskiner fungerade inte ens. Varje gång en arbetsstyrka väljer att (som en alternativ form av strejk) arbeta enligt reglementet utan egna initiativ blir det kaos. Verksamheterna ute på våra arbetsplatser fungerar tack vare att de anställda hela tiden använder sin egen kreativitet och problemlösningsförmåga.
Om man följer diskussioner på exempelvis Reddits ”Work-from-home”-forum är några av de vanligaste kommentarerna av typen ”det går bra, men det skulle gå ännu bättre om inte chefen lade sig i hela tiden”. Den högre produktiviteten från hemmet beror antagligen till stor del på att de som faktiskt kan arbetsuppgifterna befriats från en del ballast i form av omständliga regelverk, meningslösa kontorsritualer och överordnade som behöver bevisa sitt existensberättigande – den sorts fenomen som skildrats av forskare som Roland Paulsen och David Graeber. Eller i serien Dilbert.
Tack vare pandemin kommer vi förmodligen se en accelererad omdaning av arbetslivet under närmaste åren. Men i vilken riktning är inte givet. I ena riktningen finns en framtid där jobbet tränger in mer i livets alla vrår, där vår vilka och förmåga att improvisera och lösa problem resulterar i att vi tar på oss obetalt arbete, där arbetsgivarna kan göra stora besparingar på lokaler och utrustning utan att ge mycket i gengäld.
I andra vågskålen – att fler bland oss kan bespara sig tidsödande pendling, att glesbygden kan få nytt liv och strömmen till storstäderna vändas som tankesmedjan Futurion pekade på i mars. Men också en möjlighet att arbeta med större frihet och självbestämmande samtidigt som gränsen mot fritiden respekteras. När det blir tydligt att de flesta faktiskt arbetar bättre utanför strikta hierarkier, kanske till och med den gamla diskussionen om medbestämmande och demokrati på arbetsplatserna kan återuppväckas?
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
